Searchguide – BTH

Du som studerar, arbetar eller forskar vid Blekinge Tekniska Högskola kan se alla TV- och radioprogram som Utbildningsradion, UR, har sänt och har upphovsrätten till sedan 2001. Det är gratis, det finns ingen tidsbegränsning och du kan se programmen på webben när du vill och var du vill – UR Access. Befinner du dig utanför högskolans nätverk måste du logga in med ditt användarnamn och lösenord för att få åtkomst.

Det finns för närvarande 7444 objekt från UR tillgängliga för BTH. För att hitta dem kan du göra en sökning i den nationella biblioteksdatabasen LIBRIS.

LIBRIS med förval BTH

Sök med programmets titel eller lämpligt sökord, plus, ur access – t.ex.

språk ur access

Läs mer om sökteknik

”Mina bibliotek” ska vara valt och i högerspalten, som senare framträder, kan du göra avgränsningar av olika slag.

När du hittar det program du vill titta/lyssna på klickar du på titeln och sedan, under ”Mina bibliotek” – BTH, på länken ”Se hela” / ”Hör hela”, som tar dig vidare till URs sida där programmet spelas upp. För att det ska fungera måste du vara inloggad på ditt BTH-konto.

Läs mer om UR Access:

http://www.bth.se/bib/undervisa.nsf/sidor/ur-access

http://www.bth.se/bib/undervisa.nsf/sidor/mer-om-ur-access–dela-lika

När du söker i en databas med ett sökord händer det ofta att du får många träffar. Till och med så många att det blir ohanterligt att gå igenom alla. Du måste då begränsa sökningen med andra sökord, det vill säga söka på flera sökord samtidigt.

Booleska operatorer

Detta gör du med hjälp av så kallade booleska operatorer. Dessa är OCH, ELLER, INTE. Den engelska motsvarigheten är AND, OR, NOT. I nedanstående figur ser du hur dessa fungerar.
Boolesk logik

Användningen av dessa operatorer är avhängigt av hur databasen stödjer och behandlar dem. Någon standardisering råder inte. Man får ta reda på vilka villkor som gäller för just den databas som man söker i för tillfället. Studera alltid hjälpfunktionen om du är osäker på hur databasen behandlar operatorerna. I många databaser är OCH automatiskt inlagt när man söker med flera ord i ett fält.
T ex i vår egen bibliotekskatalog ”Våra böcker”. Om du söker på:

management och ledarskap

eller

management ledarskap

blir sökresultaten desamma. Pröva själv och gör en sökning.

Du måste dock komma ihåg att OCH behandlas mycket olika i olika databaser och sökverktyg. En del använder t ex ett + för att markera OCH. Ta reda på vilka operatorer som gäller för olika databaser.

Frassökningar

I vissa situationer kan det vara praktiskt att göra s.k. frassökningar. Om du söker på titeln Sanning eller konsekvens i katalogen, så får du träff på böcker där antingen sanning eller konsekvens finns med i referensen. Söker du istället på ”Sanning eller konsekvens” med citationstecken får du fram exakt den boktitel som heter just så. Du har då utfört en frassökning. Operatorn ELLER mister sin funktion och behandlas som ett vanligt ord i en titel. I många databaser används citationstecken för att markera frassökningar.

Trunkering och maskering

Ibland kan ett sökord bli väl begränsande genom att det inte tar med olika varianter av ändelser. I den situationen behöver du trunkera ordet genom att förkorta det och avsluta med * om du t ex söker på ordet dikt* får du varianter som dikten, dikter, diktanalys, diktning, diktsamling. Du får dock med en och annan diktator också. Likaså kan du maskera bokstäver för få med varianter eller om du är osäker på stavningen av ett ord eller namn. T ex om du vill ha med varianterna av women kan det se ut så här wom*n. Databasen söker då både på women och woman. I vissa baser används ett ? eller ett $ för maskering. Detta får du kontrollera i databasens hjälpfunktion.

Närhetsoperatorer

I vissa lite mer avancerade databaser finns också möjligheter att söka med s.k. närhetsoperatorer. Dessa kan också se olika ut, men brukar vanligen vara ADJ, NEAR och WITH. Samma sak gäller här att du får kontrollera vilka operatorer som databasen stödjer. Låt oss säga att du söker i den medicinska databasen Medline efter sjukdomen diabetes mellitus och skriver diabetes adj mellitus. Du har då angett att orden diabetes och mellitus ska stå bredvid varandra i skriven ordning. Om du använder near får du referenser med söktermen i samma mening men i vilken ordning som helst. Samma sak gäller för with men utvidgar sökning till samma sökfält t ex en hel sammanfattning.

Kent Pettersson
2009-12-15

Det finns många olika sätt att finna information på. Om du till exempel ska finna material till en uppsats kanske du börjar med att använda en sökmotor som Google för att genomsöka Internet. Men det finns också många andra sätt att finna relevant information på.

Valet av sökstrategi och vilka informationskällor du använder dig av styrs av ditt informationsbehov. För att göra en bra informationssökning bör man förbereda sig och vara så systematisk som möjligt samt använda sig av fler informationskällor än sökmotorer på Internet. I det här kapitlet ska vi gå igenom några principer för hur du kan söka information på ett strukturerat sätt genom att bygga en sökstrategi.

Hur förbereder du din sökning?

Definiera problemet
Utgångspunkten för att kunna söka information är att du har definierat ditt sökproblem. Du har gjort klart för dig vad du tänker skriva om och formulerat de problem som du har tänkt besvara eller diskutera. Du har nu med andra ord operationaliserat din uppsats.

Sökord och nyckelord
Nästa steg i processen blir att välja de sökord eller nyckelord som bäst beskriver ditt ämnesval eller problem. Sökorden är de ord du själv använder för att beskriva fenomenet och nyckelord kan beskrivas som de termer en författare har använt för att beskriva en artikel eller bok. Sökorden kanske framträder helt naturligt. Men om de inte gör det får du kanske ta hjälp av lexikon och ordböcker som behandlar fackterminologi för att finna dem. När du gör databassökningen använder du antingen de egna sökorden eller de nyckelord som finns i databasens index. Det är självklart avgörande för sökningarnas kvalité att du har korrekta termer. Vid databassökningar är det också viktigt att tänka associativt. Det vill säga om du inte finner någon information med hjälp av en term, så kanske det finns någon annan som är användbar.

Språk
Likaså kan det finnas skäl att fundera på vilket språk som är relevant att söka med. I medicin till exempel används ofta latinska termer. I datavetenskap är det vanligt med en engelsk terminologi som ofta inte översätts till svenska. Vidare kan dokumenten vara skrivna på ett språk som man inte behärskar även om referensen kanske är på engelska.

Aktualitet
En annan viktig aspekt är också att ta ställning till hur gammal informationen får vara. I ett ämnesområde kanske det bara duger med dokument som kommer från de allra senaste åren. I andra ämnen som till exempel historia kanske man bara kan använda primärkällor. Vilka ofta kan vara flera hundra år gamla.

Omfattning
Innan du börjar den egentliga sökningen kan du också fundera på hur mycket informationen du behöver samla in för att lösa uppgiften. Det är ibland lätt att överrösas med information som inte är relevant. Denna risk är särskilt uppenbar när man inte tydligt har formulerat sitt problem. Å andra sidan kan det initialt vara värdefullt att läsa brett och efterhand smala av sitt ämne. Det viktiga är att inte tappa sikte på problemet.

Vetenskaplig nivå
Fundera också på vilken vetenskaplig nivå informationen ska ligga på. Det kanske inte är så klokt att använda avhandlingar eller artiklar på högsta vetenskapliga nivå om man bara ska skriva ett kort paper av översiktlig karaktär. Å andra sidan kanske den typen av material är nödvändig om man skriver på sin magisteruppsats eller avhandling.

Att välja lämpliga källor

Formella källor
Vilka källor du använder för att finna den information du behöver har självfallet en avgörande betydelse. En vanlig distinktion brukar göras mellan formella och informella källor. Formella källor är centrala i den vetenskapliga kommunikationen och kan sägas vara publicerade i någon form, till exempel i form av böcker, artiklar, rapporter etc. Fördelen med dessa är att de är lätta att kvalitetsgranska, lätta att referera till och att de är beständiga och tillgängliga genom bibliotek eller arkiv.

Informella källor
Informella källor har också en viktig funktion för den vetenskapliga kommunikationen. Exempel på sådana källor kan vara nyhetsgrupper och bloggar på Internet, seminarier och konferenser, samtal med kolleger och experter etc. Den stora fördelen med informella källor är att viktig vetenskaplig information kan distribueras snabbt, flexibelt och ofta lättillgängligt. Nackdelarna är att informationen ofta inte är kvalitetsgranskad och att den kan vara tillfällig och därigenom svår att referera till.

Primär- och sekundärkällor
En annan vanlig indelning brukar göras mellan primär- och sekundärkällor. Böcker, artiklar, avhandlingar, rapporter etc är exempel på primärkällor. Sekundärkällor är hjälpmedel av olika slag som pekar mot primärkällor. Exempel på sådana är bibliografier, referensdatabaser, bibliotekskataloger etc som har till uppgift att underlätta identifikationen av primärkällorna.

Val av källa
Du bör eftersträva att välja källor utifrån ditt ämnesområde, t ex vid val av en sekundärkälla som en referensdatabas.Oftast är dessa konstruerade utifrån ett specifikt ämnesområde. Till exempel Inspec inom teknik eller Medline inom medicin. Söker du i en biblioteksdatabas å andra sidan finner du referenser till alla möjliga ämnesområden, men där finns andra tekniker för att begränsa sökresultatet, till exempel ämnesordssökningar.

Dokumenttyp
Det är också viktigt att ha kännedom om vilka slags dokument jag kan förvänta mig att finna i en databas. Detta har betydelse för hur du ska kunna få tag på de dokument du finner. I en referensdatabas som t ex Inspec, finner du dokument som kan vara böcker, avhandlingar, artiklar i vetenskapliga tidskrifter etc, men de finns i allmänhet inte åtkomliga i fulltext. Om du istället söker i en databas som IEEE Xplore, finner du å andra sidan artiklar ur tidskrifter som är i fulltext, dvs både referensen och själva artikeltexten ligger i databasen. Eller om du går i databasen Ebrary så ligger där hela böcker direkt åtkomliga via datorn. Du behöver helt enkelt ta ställning till vilken slags material som krävs för din uppgift.

Databassökning

Att välja lämplig databas
Som framgår av ovanstående text är det avgörande för en framgångsrik informationssökning att du väljer rätt databaser. På bibliotekets webbplats finns särskilda sidor som är indelade efter ämnesområden. Här kan du finna rekommendationer på lämpliga informationskällor samt databaser.

Hjälpfunktioner
När du valt databas är det viktigt att du studerar dess innehållsbeskrivning och hjälpfunktioner. Tyvärr är det inte så att alla databaser har samma gränssnitt och sökfunktioner, vilket gör att man inte kan räkna med att den sökmetodik som man är van vid från en databas fungerar på samma sätt i en annan.Med hjälp av denna information kan du börja använda databasen på ett effektivt sätt.

Tesaurus och index
En av de viktigaste hjälpfunktionerna i en avancerad databas är dess tesaurus och index. En tesaurus består av kontrollerade ämnesord, dvs ord som medvetet valts för att beskriva ett dokument. De termer som används i tesaurusen är beständiga och används återkommande av dem som klassificerar dokumenten i databasen. Härigenom förhöjs databassökningarnas träffsäkerhet genom att dokumenten alltid klassificeras på samma sätt oberoende av vem det är som gör klassificeringen. Att söka med ämnesord från en tesaurus ger i allmänhet mycket relevanta sökresultat. Indexet består av nyckelord, dvs av termer som t ex författaren har tilldelat dokumentet. Detta kallas ibland för okontrollerade ämnesord. Dessa ämnesord är oftast mycket relevanta som beskrivnigar av dokumenten och tillåter, till skillnad från tesaurus, en mycket större variation av ämnesord. Nackdelen är att dokument som liknar varandra innehållsmässigt kan beskrivas på olika sätt beroende av vem det är som gör beskrivningen.

Booleska operatorer
De flesta databaser stödjer också sökningar med hjälp av olika operatorer. Dessa brukar kallas för booleska och närhetsoperatorer. När du är klar med dessa förberedelser är det dags att utföra sökningen. Analysera resultatet och förfina eventuellt sökningen med ytterligare ämnesord eller med helt andra om de valda inte ger ett tillfredsställande resultat.

Sökhistorik
När man utför flera sökningar i en databas är det lätt att glömma vilka ord de man började söka med. I bra databaser finns oftast en funktion i vilken du kan se den egna sökhistoriken. Utifrån denna historik kan du sedan förfina dina sökningar genom att kombinera sökord som använst tidigare med nya.

Sökstrategi 1

Sökstrategi 2

Kent Pettersson
2009-12-15

Att kunna söka information får allt större betydelse i vårt samhälle. Att kunna hitta, värdera och organisera information blir allt viktigare ju större informationsmängden blir.

Det är viktigt att noga tänka igenom vad slags information du behöver innan du påbörjar en sökning. Förberedelsearbetet och sättet att söka varierar beroende på hur omfattande svar du vill ha ut av din sökning och till vilket ändamål du behöver informationen.

Är det endast ett snabbt svar på en faktafråga räcker det ofta att slå upp i ett lexikon eller att göra en snabbsökning via någon sökmotor på Internet. Vill du däremot göra en mera uttömmande sökning får du vara beredd på att förbereda dig och planera din sökning med eftertanke. Informationssökning är en process där du själv avgör hur mycket tid och möda du vill lägga ner på din sökning och vad du tycker är viktigt att få ut av den.

I de följande avsnitten presenteras bl a hur man på ett effektivt sätt bygger upp en sökstrategi inför en sökning, hur man hittar lämpliga sökord som ger relevanta träffar och även tips om hur man håller sig uppdaterad på nyheter inom ett specifikt ämnesområde.

Anne-Marie Pettersson
2011-02-14

Informationskompetens handlar om att lära sig hur man söker och använder information i olika situationer, t.ex. för att lösa en uppgift eller ett problem.

Som informationskompetent:

• vet man när man behöver information
• vet man hur man finner information
• kan man välja och utvärdera information kritiskt
• kan man använda information, dvs. organisera, analysera och dra slutsatser

Informationskompetens på högskolan:

I texten nedan kan du läsa mer om vad informationskompetens kan innebära för dig som högskolestudent. Det finns mycket att lära sig inom detta område och informationskompetens är något som man utvecklar under hela sin utbildningstid och även efter avslutade studier.

- du vet när du behöver information

Du vet när du behöver information för att kunna lösa en uppgift (skriva uppsats, lösa problem eller fatta beslut). För att klargöra vilken information du behöver formulerar du frågeställningar med utgångspunkt i ditt informationsbehov. Du ställer dig också frågor som: Vad kan det finnas för någon användbar information? Vad har skrivits tidigare om ämnet? Hur mycket, och vilken slags information behövs? Ska den vara populärvetenskaplig eller vetenskaplig? Ska materialet vara nutida eller historiskt? Läs mer om detta i avsnittet om sökstrategi.

Exempel:
Sally ska skriva en kandidatuppsats i sociologi om genus och flexibelt arbete. Hon har formulerat sitt uppsatsämne i följande problemställning: Hur kan genusteorierna hjälpa oss att förstå utvecklingen av flexibelt arbete? Eftersom det är en större uppsats och hon ska fördjupa sig i ämnet använder hon sig främst av vetenskaplig litteratur. Hon behöver ta reda på om det redan finns forskning om hennes uppsatsämne, svensk och internationell. Hon söker också annan litteratur som kan hjälpa henne att besvara problemställningen.

- du vet man hur du finner information

Du vet hur information produceras, organiseras och sprids. Det innebär att du känner till olika källformat, som t.ex. databaser, webbsidor, audio/video, böcker och tidskrifter. Du kan skilja på primär- och sekundärkällor, populär och vetenskaplig litteratur. När du väljer källor överväger du tid och kostnad för att få tag på informationen. Du vet var och hur du får tag på olika informationskällor. Med utgångspunkt i ditt informationsbehov identifierar du med hjälp av ordböcker och tesaurusar nyckelord, synonymer och relaterade termer att använda vid sökningar. Du väljer informationskällor som är lämpliga för dina behov. Du kan söka i olika typer av system som har olika sökspråk och gränssnitt. Läs mer om detta i avsnittet om sökteknik och sökstrategi.

Exempel:
Sally försöker i första hand hitta material som finns tillgängligt på Högskolebiblioteket, elektroniskt eller fysiskt. Om hon inte hittar tillräckligt med material där överväger hon möjligheten att fjärrlåna litteratur från något annat bibliotek. Hon söker alltså först i Högskolans bibliotekskatalog och fulltextdatabaser. Sedan i allmänna svenska databaser som Libris och ArtikelSök och speciella ämnesdatabaser som t.ex. Sociological abstracts för att få en överblick över vad som finns utgivet internationellt inom hennes ämne. Att söka på dessa olika ställen ger Sally en överblick över vad som finns utgivet i ämnet, både i Sverige och internationellt.

Eftersom databaserna använder olika sökspråk använder Sally deras hjälpsidor och tutorials för att sätta sig in i hur de fungerar. Hon väljer sökord till databaserna med utgångspunkt i sitt uppsatsämne. Med hjälp av bl.a. ordböcker, uppslagsverk och kurslitteratur försöker hon hitta översättningar, synonymer, vidare och snävare begrepp till sina sökord, t.ex.
Genusteorier – Genus – Kön – Gender
Flexibelt arbete – Distansarbete – Teleworking

- du väljer och utvärderar information kritiskt

Du väljer noggrant vilken information du ska använda. Du undersöker och jämför information från olika källor för att värdera dess tillförlitlighet, giltighet, korrekthet, betydelse, aktualitet och objektivitet. Du analyserar de argument och metoder som används som stöd för informationen. Du är också medveten om att information skapas och tolkas i olika sammanhang: kulturella, fysiska osv. Läs mer i avsnittet om källkritik.

Exempel:
Sally gör ett noggrant urval av information och granskar den information hon har hittat kritiskt. Hon undersöker om den motsvarar de krav hon ställde upp i början när hon planerade sin sökning. Hon frågar sin om den besvarar hennes frågor, om den verkar pålitlig och om den är på rätt nivå. En del av detta försöker hon avgöra redan när hon söker, t.ex. med hjälp av de uppgifter om informationen som finns i en databas, men den slutliga kontrollen gör hon när hon har tillgång till hela dokumentet, t.ex. en artikel.

- du kan använda information, d.v.s. organisera, analysera och dra slutsatser

Du använder information på ett sätt som är lagligt och etiskt riktigt. Du är medveten om frågor som sekretess, upphovsrätt och plagiering. Du organiserar informationen och sparar relevanta uppgifter för att t.ex. kunna hänvisa till de källor du har använt. Du jämför och integrerar ny information med tidigare kunskap. Du bearbetar, tar ställning till och drar egna slutsatser ur informationen. Du omvandlar informationen till ny kunskap. Du kan också förmedla den nya kunskapen effektivt till andra.

Exempel:
I uppsatsen redovisar Sally tydligt vad som är hennes egna åsikter och vad hon har hämtat från andra källor, t.ex. böcker och tidskrifter. När hon återger andra personers forskningsresultat och åsikter skriver hon referenser och hänvisar till den källa hon har hämtat informationen från. Hon bearbetar informationen och återger den med egna ord, hon tar ställning till den och drar egna slutsatser. Den information hon har använt sig av blir på så vis ny kunskap. Slutligen förmedlar hon den nya kunskapen till andra, skriftligt i sin uppsats och muntligt vid uppsatsseminariet.

Jenny Löfkvist
2005-06-22

När du söker information är det bra att försöka sammanfatta det du söker efter i ett par precisa sökord. Resultatet av din sökning är helt avhängigt vilka ord du använder i din sökfråga. Sentensen ”som man frågar får man svar” stämmer i allra högsta grad vid informationssökningar.
Dessutom kan man förbättra sina sökningar betydligt genom att känna till hur litteratur indexeras i olika databaser.

Börja med att tänka igenom vilken information du behöver och precisera dig genom att välja ut ett antal ord som beskriver det du söker efter.

Ett tips:
ställ en fråga, så träder ofta de användbara orden fram.

Definiera

sökorden genom att slå upp dem i handböcker, lexikon och ordböcker så vet du med säkerhet vad de betyder. Här kan du ha stor nytta av ämnesspecifika lexikon. Ta vara på synonymer och ord med näraliggande betydelser eller snävare respektive bredare begrepp. Tänk också på att det ibland är nödvändigt att översätta sina termer för att kunna söka i internationella databaser.

Tankekartor (mindmaps)

Ett bra tips är att använda sig av en tankekarta för att förtydliga sitt ämnesområde. Sökorden utkristalliserar sig på ett väldigt tydligt sätt i en tankekarta. Dessutom är det bra att spara/samla sina ord för senare vidaresökningar.

Ämnesordsträd

Ett annat sätt att visualisera sitt ämne är att göra ett ämnesordsträd dvs ett hierakiskt schema över ämnesorden. Hur förhåller sig begreppen till varandra? Vilka begrepp är bredare, mer precisa eller snävare?

Pröva

sökorden i databasen och analysera resultatlistan. Du kan få fram fler användbara sökord genom att hämta dem från de intressantaste artiklarna. Anteckna dem (i din tankekarta)

Var kreativ

och associativ när du söker. Fungerar inte det ena sökordet så välj en synonym. Blir det för många vaga träffar, försök precisera. Blir det för få träffar, försök vidga dina begrepp.

Förfining

Var beredd på att förfina dina sökningar med hjälp av din växande samling sökord allteftersom du får större insikt i ämnet och en klarare bild av vad det är du är ute efter.

Sökordsindexering i olika databaser

Om man känner till hur databaserna indexerar sitt material kan man dra nytta av det när man söker. Ibland erbjuds också möjligheten att bläddra i indexet.

Nyckelord och indexering:

Indexering kan ske på olika sätt, automatiskt och manuellt. Oftast förekommer en blandning.
Ett sätt är att författaren själv beskriver sitt verk genom att skriva en kort sammanfattning och redovisa innehållet genom att lägga till ett antal passande nyckelord. Dessa beskrivningar brukar indexeras och är sökbara.

Ämnesord och tesaurus:

Andra databaser bygger på en lång tradition (från 1800-talet) att samla in, klassificera, indexera, märka upp och återvinna information om dokument. Där beskriver man verkens innehåll utifrån en fastställd ämnesordlista (tesaurus). Då är det möjligt att söka fram ord i tesaurusen och sedan få en träfflista med de dokument som svarar mot ämnesordet.

Svenska ämnesord, MESH och Inspec tesaurus

Svenska ämnesord är ett indexeringsspråk som utvecklats på Kungl. biblioteket i samarbete med andra bibliotek. Systemet består av en databas med kontrollerade ämnesord. Databasen Svenska ämnesord innehåller över 30 000 ämnesordskombinationer inom alla ämnesområden.
MeSH är en medicinsk tesaurus som innehåller de kontrollerade termer på engelska som används för indexering av artiklar i Medline och PubMed. Svensk MeSH är en översättning till svenska av originalet (utförd av personal vid Karolinska Institutet) som kan användas för översättningar i båda riktningarna.
Inspec tesaurus är en lista över de tekniska termer som används vid beskrivning av dokument i databasen Inspec. I bilden nedan ser man vilka ord som föreslås för ”dvd” och vilken inbördes relation de har i Inspec tesaurus:

Använd tesaurus när det finns

I vissa databaser kan man skriva in sitt sökord och sen få förslag på vilka ämnesord som kan vara användbara dvs som finns med i tesaurusen. Där kan man också se andra näraliggande ämnesord. Även ämnesordshierarkier (ämnesträd) med vidare eller smalare begrepp presenteras.

Svenska ämnesord

Mindmaps – lista på datorprogram som skapar mindmaps

Eva Norling
2005-06-21

Om du är distansstudent eller av någon anledning föredrar att arbeta hemifrån kan du ändå få tillgång till merparten av bibliotekets databaser.

Att söka information hemifrån

Biblioteket prenumererar på ett stort antal databaser speciellt för dig som är student eller lärare/forskare på Blekinge tekniska högskola. För att du ska kunna använda databaserna även utanför campus erbjuder vi tillgång via inloggning.

Alla som är inskrivna och registrerade vid högskolan får ett konto genom att kontakta datorenheten. BTH-personal får ett webblösenord från supporten. Om du befinner dej utanför högskolans nätverk och väljer någon av databaserna på bibliotekets webbsida ”Informationskällor” kommer du automatiskt till en inloggningssida med texten ”Welcome to the library login page”. Där loggar du in med ditt student/bth-konto och kopplas därefter vidare till den databas du valde.

De flesta databaserna kan man nå på det här sättet, men några kräver att du kommer till biblioteket och tar kontakt med en bibliotekarie. Dessa databaser markeras i listan ”Informationskällor” med en asterisk* och texten ”kräver lösenord”.

Eva Norling
061212

Ta hjälp av Stora Sökguiden, bibliotekarier, din handledare, dina ämneslärare och handböcker i uppsatsskrivning för att lösa dessa frågor.

• Har du ett tydligt definierat sökämne? När du har ett klart avgränsat ämne och vet vad du vill behandla i t.ex. en rapport är det lättare att börja söka information. Diskutera med din lärare/handledare om du känner dig osäker. Du kan också läsa om formulering av problemställning i handböcker i uppsatsskrivning.

• Vet du ungefär hur mycket och vilken slags information du behöver? Vilken nivå – en avhandling eller en text från ett uppslagsverk? Var kan det vara lämpligt att söka? I en sökmotor på Internet, en referensdatabas eller någon annan källa? Har du valt de informationskällor som passar bäst för ditt informationsbehov? Läs mer om att välja informationskällor i momentet Sökguide, avsnitt sökstrategi.

• Ta reda på hur söktekniken fungerar i de informationskällor du använder. Många databaser har ungefär samma funktioner som underlättar sökningen och gör det möjligt att precicera sökfrågan, men man utför sökningen på olika sätt. Hur funkar det i den databas du använder? Kan man använda trunkering? Hur kan man kombinera sökorden? Du hittar ett avsnitt om sökteknik under rubriken Sökguide.

• Lägg ner tid på att välja bra sökord med utgångspunkt i ditt uppsatsämne. Att hitta rätt sökord kan vara avgörande för att hitta den information man behöver. Har du hittat synonymer och alternativa begrepp? Översatt orden till engelska? Kollat index och thesaurus i den databas du använder? I momentet Sökguide hittar du ett avsnitt om sökord.

• Dokumentera din sökning. Det underlättar mycket eftersom du då vet vilka sökordskombinationer du redan har provat och vilka databaser du har använt. T.ex. ”teacher role” och ”distance education” i ERIC gav följande träffar… Om du behöver göra om en sökning kan du lätt kontrollera var och hur du sökte.

• Gör ett noggrant urval av information och granska informationen du hittar kritiskt. Ger den svar på dina frågor? Är den trovärdig? Aktuell? Läs mer om vilka källkritiska frågor du kan ställa i momentet källkritik eller moment Internet om källkritik för källor du har funnit på Internet. Vilka kvalitetskriterier utgår du ifrån när du väljer information?

• Tänk på att anteckna var du hämtar informationen du använder dig av så att du kan hänvisa till de källor du använder dig av på ett korrekt sätt. Den som läser texten ska veta vilken grund du har för dina påståenden. Det ska vara lätt för läsaren att se vad som är dina egna tankar och slutsatser och vad du har hämtat från andra. Det ska också vara lätt för läsaren att hitta tillbaka till källorna för att läsa mer eller för att kontrollera uppgifter. Läs mer om hur man anger källor i avsnittet om referenser i momentet Skrivhjälp. Vilket referenssystem använder du?

Lästips:
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund, Studentlitteratur

Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D: vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund, Studentlitteratur

Jenny Löfkvist
2005-06-27

Vid litteratursökning gäller inte endast att inta ett kritiskt förhållningssätt till de källor man sökt i, utan man måste också kritskt granska sökresultaten.

Att utföra en litteratursökning som ger många bra, aktuella och relevanta träffar inom ämnet kan vara tidsödande. Om sökningen ger inga eller mycket få träffar inom ett ämnesområde där man kan anta att mycket material finns publicerat kan det vara på sin plats att granska den/de sökningar som utförts.

Har du inte fått fram den information du förväntat dej bör du ställa dej följande frågor: Varför har sökningen inte resulterat i flera träffar? Vad beror det på att jag inte fått fram den information jag behöver? Kanske du behöver formulera om din sökfråga så att den bättre täcker din frågeställning.

Du bör också ställa dej frågan om du använt korrekta sökord i din sökfråga. Har du tömt ut de ämnesord som täcker in ditt problem? De flesta referensdatabaserna har mycket utförliga tesaurusar över de ämnesord som är relevanta för just den aktuella basen. Här får du tips om sökord som används istället för de du själv skrivit in. Genom att söka på de ord som rekommenderas får du träffar som ger mer relevanta sökresultat.

Har du använt synonymer till dina ord? Vad finns det för ord/termer som betyder samma sak. Här kan dina kursböcker i ämnet vara ytterligare en källa för att finna bra sökkord. Om du inte finner bra synonymer till dina sökord kan det ibland vara lämpligt att försöka tänka i överordnade eller underordnade begrepp.
Är databasen du söker i den bas som bäst bevakar ditt ämnesområde? Eller finns det flera databaser som också kan vara relevanta för ditt område.

Har du avsatt tillräckligt med tid för din sökning? Att söka efter litteratur till ett arbete är tämligen tidsödande. Är det möjligen så att du inte haft tillräckligt med tid för att hinna utföra en planerad och genomtänkt sökning.

Och sist men inte minst – du har väl kontrollerat stavningen? Många sökningar stupar på felstavningar!

Anne-Marie Pettersson
2010.11.03

Tack vare att många databaser numer erbjuder automatisk litteraturbevakning är det enklare att hålla sig ajour med de senaste forskningsrönen inom ett ämne.

Selektiv Delgivning av Information (SDI)

En stående ämnesbevakning (SDI – selective dissemination of information)ger dig en översikt över nyheter inom ditt intresseområde. Du skapar en sökprofil som regelbundet körs i databasen och om något nytt dokument matchar din söksträng får du en hänvisning till det via epost. Det är oftast gratis att få emailalerts, men sen får man ta fram artikeln i fulltext själv.

Innehållsförteckningar (TOC – table of contents)

Många förlag, både med elektronisk och tryckt utgivning, erbjuder möjlighet att prenumerera på nyutkomna tidskrifters innehållsförteckningar. Då får man förutom innehållsförteckningen oftast korta sammanfattningar av de artiklar som har publicerats.
Det krävs i stort sett bara att man registrerar sin epostadress och vilka intresseområden / tidskrifter man är intresserad av.

Den ultimata sökprofilen

Räkna med att det tar tid att få fram en bra sökprofil / söksträng. I början är det lätt att man gör för breda avgränsningar och eposten fylls snabbt med material som är halvintressant men som man varken har tid eller möjlighet att gå igenom. För att undvika detta väljer man istället en för smal avgränsning och får inga träffar alls. Det är klokt att lägga lite extra tid på att hitta rätt sökprofil.

Det lönar sig i längden att ha en effektiv ämnesbevakning. Tyvärr kan man inte räkna med att kunna köra samma söksträng i alla databaser. Varken sökspråk, indexering eller tesaurusar (ämnesordslistor) är standardiserade och används överallt.
Acceptera att det tar tid att få fram en effektiv sökprofil. Undersök vilka finesser/egenheter det finns i de databaser du är intresserad av (läs om sökteknik i databasens hjälptext), reflektera över sökresultatet och om du är nöjd med det eller om det går att göra justeringar i söksträngen.

Eva Norling
2005-06-21