Searchguide – BTH

Referenshanteringssystemet Zotero hjälper dig att samla in, sortera, referera till och dela dina informationskällor. Referenserna sparas online och lokalt på din dator. Om du vill kunna använda sync-funktionen skapar du ett personligt konto på Zoteros webbplats. Klicka på ”Register” uppe till höger på sidan och fyll i dina uppgifter.

Zotero

Länk till ”A quick start guide” (på engelska)

A quick start guide

Du kan också ladda ner en plugin till Word som gör att du kan arbeta med Zotero direkt i Word. Både textreferenser och referenslista kan infogas direkt och referenslistan genereras automatiskt efterhand som du lägger in textreferenser.

Zotero Word Plugin

Det finns en bra och enkel manual till EndNote som ligger fritt tillgänglig på webben.

Den är gjord av biblioteket på University of North Carolina at Chaple Hill.

Det finns rikt illustrerade texter men även korta, instruktiva filmer i anslutning till texterna.

Working with EndNote X2

I den här introduktionen på engelska går vi igenom både vilka uppgifter en referens måste innehålla, hur man skriver en referens och hur man går tillväga för att få tag i böcker/artiklar på en referenslista.

In this guide we look into these parts in the art of referencing:

* Introduction
* What’s in a reference?
* How to make a reference (from book)
* How to make a reference (from catalogue)
* Using references
* Using references-test your knowledge
* Using a bibliography
* Reference citation styles

The easy guide to referencing

I de svenska universitets- och högskolebibliotekens gemensamma katalog, LIBRIS, finns ett praktiskt verktyg för att skapa referenser till böcker och andra publikationer. Med hjälp av den här funktionen behöver författaren inte skriva ner sina referenser för hand utan kan på ett enkelt sätt kopiera och klistra in referenserna i sin text eller importera dem till ett referenshanteringsprogram som exempelvis EndNoteWeb.

Skapa referenser i LIBRIS
Börja med att söka upp den publikation som du vill skapa en referens till. I det här fallet vill vi skapa en referens till boken Crimeware av Markus Jakobsson och Zulfikar Ramzan. När man har hittat boken i LIBRIS klickar man på länken ”Skapa referens” i det grå fältet under titelinformationen.

Vi får nu upp en sida där det finns två olika alternativ: Spara som fil eller klipp och klistra.

Från den högra spalten kan man på ett enkelt sätt kopiera referensen i det format man vill ha och klistra in den direkt i sin referenslista. En nackdel är dock att det än så länge bara finns ett fåtal olika referenssystem att välja mellan.

I rutan till vänster finns möjligheten att spara ner referensen som en fil till sin egen dator. Denna fil kan sedan importeras till ett referenshanteringssystem.

Du kan spara dina referenser i följande format:

• Klartext - Enkel text för att man lätt ska kunna identifiera verket
• Harvardsystemet - Ett vanligt referens- eller citeringsformat som uppger källor på ett standardiserat sätt
• Oxfordsystemet - Ett annat referens- eller citeringsformat som uppger källor på ett standardiserat sätt
• BibTex - Referensformat som används tillsammans med typsättningssystemet LaTeX
• RefWorks - taggat bibliografiskt format för referenshantering
• RIS - Taggat bibliografiskt format för referenshantering i t.ex. referenshanteringssystemen EndNote, ProCite och RefManager
• MARC-XML - MARC-posten i det standardiserade MARC-XML-formatet

(Hämtat från LIBRIS hjälpsidor)

Importera referenser från LIBRIS till EndNoteWeb
Eftersom alla studenter på BTH har fri tillgång till EndNoteWeb är det ett lämpligt referenshanteringssystem att använda som exempel. För att kunna importera referensen till EndNoteWeb väljer man i det här läget ”.RIS” i rutan ”Format” och klickar på ”Spara som fil”.

Du får nu välja var på din dator du vill spara .RIS-filen. När du har gjort detta kan du logga in på EndNoteWeb och ladda upp referensen. I EndNoteWeb väljer du fliken ”Collect” och sedan ”Import References”. Leta upp din sparade .RIS-fil och välj sedan ”RefMan RIS” i fältet ”Filter”. Klicka på ”Import” för att lägga till referensen i din lista.

Zotero
Du som använder Mozilla Firefox kan gratis ladda ner en plugin till din webbläsare som heter Zotero. Zotero är ett referenshanteringsprogram som är fullt kompatibelt med LIBRIS. När du har sökt fram en viss titel eller fått fram en träfflista kan du enkelt importera posterna från LIBRIS till Zotero genom att klicka på den ikon som dyker upp i adressfältet i webbläsaren. Du kan läsa mer om Zotero på www.zotero.org.

Länkar

LIBRIS

LIBRIS hjälpsidor

EndNoteWeb

Zotero

/Ted Gunnarsson
2008-12-11

På University of Melbournes webbplats får man en översikt över olika referensstilar och hur man skriver en hänvisning i texten och hur referenslistan ska se ut.

Bland annat får man hjälp med APA 5th, Harvard, IEEE och Vancouver

http://www.lib.unimelb.edu.au/cite/unistyles.html

Välj animated version

Refero är ett webbaserat läromedel som hjälper dig att förstå vad plagiering innebär. Du får också tips på hur du kan citera och referera korrekt för att undvika att plagiera. Guiden innehåller 16 sidor och det tar ungefär 30 minuter att gå igenom den. Välj om du vill använda guiden med flashfilmer eller fasta bilder.

Länk till Refero – antiplagieringsguiden (öppnas i nytt fönster).

Jenny Gunnarsson
2010-10-14

Sök i Uppsök när du vill hitta uppsatser och examensarbeten som är skrivna på svenska universitet och högskolor.
Sök i Arkiv EX när du vill hitta examensarbeten som är skrivna på Blekinge Tekniska Högskola.

Uppsök

Uppsök fungerar som en sökmotor som hittar examensarbeten från olika högskolor och universitet i Sverige i fulltext.
URL till Uppsök:
http://uppsok.libris.kb.se/sru/uppsok

Arkiv EX

Sök i Arkiv EX när du vill läsa examensarbeten som är skrivna på Blekinge Tekniska Högskola.
Det du hittar i Arkiv Ex finns också i Uppsök.

Att publicera sitt examensarbete i Arkiv-Ex

Är du student lägger du via ett web-formulär själv in uppsatsen, instruktioner om hur du går tillväga finns på vår hemsida.
När du har fyllt i formuläret och bifogat dina filer kontrolleras uppgifterna av din studerandeadministratör innan uppsatsen publiceras i databasen.

URL till Arkiv-EX:
http://www.bth.se/fou/cuppsats.nsf

När man skriver en rapport eller uppsats ska man tydligt visa vad det är som man inte har tänkt ut själv. Att använda någon annans idéer eller tankar, utan att ange källan, är inte tillåtet.
Dessutom kan det finnas ett intresse hos de som läser din text att tränga djupare in i det du skriver om. Då är det till hjälp om det finns tydliga hänvisningar till vidare läsning.

Läs hela inlägget här »

Detta avsnitt behandlar ämnet forskningsmetodik på ett övergripande plan och tar i korthet upp vad du som student bör fundera över när du ska skriva uppsats för högskolans räkning. All information är hämtad från de källor som återges längst ner på sidan.

Vad är forskning?

Forskning kan på ett mycket förenklat sätt beskrivas som sökandet efter och framtagandet av ny kunskap. Genom att på ett systematiskt och metodisk sätt undersöka trovärdigheten i en teori med ett kritiskt förhållningssätt utvinner man ny kunskap.

Olika typer av projekt

Det finns en hel del olika typer av projekt inom vilka du bör komma i kontakt med begreppet forskningsmetodik. Det kan röra sig om forskning, utredningsprojekt, utvecklingsprojekt eller kvalitetsutredningar. Gränsen mellan dessa olika typer är kanske inte alltid den lättaste att dra men det underlättar ditt fortsatta arbete med forskningsmetodik att inledningsvis klargöra vad det är för typ av projekt du har framför dig. Valet av projekt kan nämligen också spela in på valet av forskningsmetod.

Val av forskningsmetod

Man väljer ofta att skilja på två metodiska angreppssätt inom ramen för forskning. De två olika tillvägagångssätten baseras på huruvida det är ”mjuk” eller ”hård” data vi undersöker och det handlar om kvalitativa respektive kvantitativa metoder. Det existerar inte direkt någon konkurrens mellan de båda metoderna utan snarare har de olika starka och svaga sidor och passar därmed olika bra i olika forskningssituationer. Förenklat skulle man kunna säga att valet av forskningsmetod kan styras av på vilket sätt och i vilken utsträckning man vill arbeta med siffror och statistik. Grundidén är dock att valet av problemställning, efter genomgång av respektive metods styrkor och svagheter, bör styra valet av metod.

Kvalitativa metoder

Kvalitativa metoder passar bra när du vill skapa dig en djupare förståelse för ett problemområde eller ett fenomen. Det handlar inte i så stor utsträckning om att avgöra huruvida resultatet är generaliserbart eller inte utan snarare om att skaffa sig en djupare förståelse i kombination med att förstå den helhet som problemet/fenomenet befinner sig i. De kvalitativa metoderna kännetecknas av en närhet till informationskällorna varför också olika former av intervjuer är bra exempel på detta angreppssätt.

Kvantitativa metoder

I motsats till de kvalitativa metoderna kännetecknas de kvantitativa av en hög grad av formalisering och struktur. Forskaren har en betydligt större kontroll över undersökningssituationen och metoderna bestämmer på förhand vilka svar som kan tänkas ges på frågor kring det utvalda problemområdet. Forskaren har ett avstånd till informationskällorna och selekterar dessa källor väl. Kvantitativa metoder lämpar sig således för formaliserade analyser, jämförelser och testning av generaliserbarhet i kombination med statistiska mätmetoder. Ett exempel på en kvantitativ metod är enkätundersökning.

Forskningsprocessen

Oavsett vad det är du väljer att undersöka måste du genomgå ett antal steg i forskningsprocessen. Först och främst måste du identifiera och skaffa dig kunskap om problemområdet (litteraturgenomgång), sedan gäller det att precisera problemet och ta reda på vad det är du vill undersöka.

Figuren visar hur problemområdet successivt avgränsas genom litteraturgenomgången och slutligen kan preciseras.

Efter detta steg behöver du ta ställning till hur du ska undersöka det specifika problemet, med andra ord hur din undersökningsgrupp ska se ut. Hur ska den faktiska undersökningen läggas upp och vilka tekniker för att samla in information på ska du använda dig av? Efter detta steg kommer själva genomförandet varpå bearbetning och analys följer, och sist men inte minst redovisning och rapportering.

Exempel på nyttiga referenser:

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund, Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund, Studentlitteratur.

Thurén, T. (1998). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm, Liber AB.

Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund, Studentlitteratur.

Annika Lindquist
2005-01-22

Ta hjälp av Stora Sökguiden, bibliotekarier, din handledare, dina ämneslärare och handböcker i uppsatsskrivning för att lösa dessa frågor.

• Har du ett tydligt definierat sökämne? När du har ett klart avgränsat ämne och vet vad du vill behandla i t.ex. en rapport är det lättare att börja söka information. Diskutera med din lärare/handledare om du känner dig osäker. Du kan också läsa om formulering av problemställning i handböcker i uppsatsskrivning.
• Vet du ungefär hur mycket och vilken slags information du behöver? Vilken nivå – en avhandling eller en text från ett uppslagsverk? Var kan det vara lämpligt att söka? I en sökmotor på Internet, en referensdatabas eller någon annan källa? Har du valt de informationskällor som passar bäst för ditt informationsbehov? Läs mer om att välja informationskällor i momentet Sökguide, avsnitt sökstrategi.
• Ta reda på hur söktekniken fungerar i de informationskällor du använder. Många databaser har ungefär samma funktioner som underlättar sökningen och gör det möjligt att precicera sökfrågan, men man utför sökningen på olika sätt. Hur funkar det i den databas du använder? Kan man använda trunkering? Hur kan man kombinera sökorden? Du hittar ett avsnitt om sökteknik under rubriken Sökguide.
• Lägg ner tid på att välja bra sökord med utgångspunkt i ditt uppsatsämne. Att hitta rätt sökord kan vara avgörande för att hitta den information man behöver. Har du hittat synonymer och alternativa begrepp? Översatt orden till engelska? Kollat index och thesaurus i den databas du använder? I momentet Sökguide hittar du ett avsnitt om sökord.
• Dokumentera din sökning. Det underlättar mycket eftersom du då vet vilka sökordskombinationer du redan har provat och vilka databaser du har använt. T.ex. ”teacher role” och ”distance education” i ERIC gav följande träffar… Om du behöver göra om en sökning kan du lätt kontrollera var och hur du sökte.
• Gör ett noggrant urval av information och granska informationen du hittar kritiskt. Ger den svar på dina frågor? Är den trovärdig? Aktuell? Läs mer om vilka källkritiska frågor du kan ställa i momentet källkritik eller moment Internet om källkritik för källor du har funnit på Internet. Vilka kvalitetskriterier utgår du ifrån när du väljer information?
• Tänk på att anteckna var du hämtar informationen du använder dig av så att du kan hänvisa till de källor du använder dig av på ett korrekt sätt. Den som läser texten ska veta vilken grund du har för dina påståenden. Det ska vara lätt för läsaren att se vad som är dina egna tankar och slutsatser och vad du har hämtat från andra. Det ska också vara lätt för läsaren att hitta tillbaka till källorna för att läsa mer eller för att kontrollera uppgifter. Läs mer om hur man anger källor i avsnittet om referenser i momentet Skrivhjälp. Vilket referenssystem använder du?

Lästips:
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund, Studentlitteratur

Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D: vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund, Studentlitteratur

Jenny Löfkvist
2005-06-27