Searchguide – BTH

Open educational resources (OER) are understood to be ”digitized materials offered freely and openly for educators, students and self-learners to use and reuse for teaching, learning and research. (from Wikipedia)

Bing är en sökmotor som ägs av Microsoft. Den är efterträdaren till Microsofts tidigare sökmotor Live search och startades i juni 2009.

Bing är en konkurrent till Google och ska enligt Microsoft ses som en ”Decision engine” istället för en sökmotor.

Länk till Bing.com

En trevlig sak med Bing är att den varje dag byter bakgrundsbild på söksidan. Motiven är ofta berömda platser i världen.

På sajten Discover Bing kan man läsa mer om Bing och de olika funktionerna.

Länk till Discover Bing

Testa gärna Bing och jämför den med Google – vilka skillnader finns? När man söker information är det viktigt att söka i olika sökmotorer och databaser för att få ett så bra sökresultat som möjligt.

Länktips – sajten Bing vs. Google jämför de båda sökmotorerna.

Länk till Bing vs. Google

/Ted Gunnarsson
2009-12-15

Internet utgör ingen frizon för lagar som gäller i olika länder. Tvärtom kompliceras våra förehavanden på Internet genom att det är ett globalt system och att vi inte alltid har gemensamma lagsystem eller för övrigt samma koder för ett moraliskt beteende. Viktigt kan dock vara att utgå från att de lagregler som gäller för oss i vardagen också gäller på Internet.

Personuppgiftslag

PuL (SFS 1998:204) tillåter att vissa personuppgifter läggs ut på Internet. En förutsättning är dock att uppgifterna i övrigt är tillåtna för behandling enligt PuL. Behandling av personuppgift innebär t ex insamling, registrering, lagring och bearbetning av uppgifter av en eller flera personer, oavsett om detta sker med hjälp av dator eller som ett handskrivet register.

Harmlösa uppgifter

PuL godkänner att harmlösa uppgifter får publiceras på Internet utan samtycke från den registrerade. Enligt PuL får egentligen inte information överföras till andra länder än de som kan garantera tillräckligt skydd för informationen, således med undantag för harmlösa uppgifter. Frågan är då vad harmlösa uppgifter är för något? Detta kan egentligen bara bedömas från fall till fall och utgångspunkten för en sådan bedömning bör vara att informationen inte ska upplevas som kränkande för den registrerade. Stor försiktighet anbefalles således och informationslämnaren bör för säkerhets skull ändå inhämta samtycke från den uppgifterna gäller.

Journalistiska ändamål

Om personuppgifter publiceras av journalistiska skäl gäller särskilda regler. I sådana fall gäller bara att PuL:s säkerhetsregler ska vara uppfyllda. PuL ger utrymme för att journalistiska ändamål, som information till allmänheten, ska vara möjligt utan att hinder av lagen. Undantaget gäller dock inte uppgifter av rent privat karaktär.

Samtycke

Har den som uppgifterna gäller lämnat sitt samtycke till publicering på Internet och varit kapabel att bedöma för- eller nackdelar, ska publicering vara i sin ordning. Samtycke kan sägas föreligga när den registrerade frivilligt och tydligt gett sitt godkännande till att bli registrerad. Samtycke ska inte behöva vara skriftligt, men är ändå att rekommendera.

Arbetsplatsen och högskolan

Uppgifter som namn, telefonnummer, e-mail och liknande är tillåtna för en arbetsgivare att lägga ut utan arbetstagarens samtycke. Om arbetsgivaren emellertid vill lägga ut foto eller hemadress, krävs det samtycke från den berörda. Samma regler gäller för t ex personuppgifter om studenter vid en högskola. Läs mer om vilka särskilda regler som gäller högskolor i Legala handboken.

Foto

Den som t ex vill lägga ut fotografier på klasskamrater på Internet ska inhämta godkännande från dessa. Ett foto kan sägas vara information som kan knytas direkt till en person och kräver därför samtycke från den registrerade. Foto betraktas som personuppgift även om inget namn är knutet till fotografiet.

Föreningar

Ett register över medlemmarna i en förening betraktas normalt som harmlösa uppgifter. Det finns dock anledning att tänka på att många inte vill synas med t ex hemadress och telefonnummer, för vilket således godkännande bör inhämtas innan publicering.

Privat registrering

PuL:s regler omfattar inte privat behandling av personuppgifter. Publicering på Internet kan emellertid inte betraktas som privat behandling eftersom information kan nås av en global publik. Du kan läsa mer om personuppgiftslagen på Datainspektionens webbsidor.

Kent Pettersson
2009-12-15

Nätverket Sökguiden har tagit fram ett lärobjekt som behandlar sökmotorn Google Scholar. Här får du lära dig mer om tjänsten, hur man söker i den och hur man tolkar sitt sökresultat.

http://tuba.bth.se/stora/internet/google_scholar/index.asp

En ämneskatalog sorterar webbplatser efter vilket ämne de behandlar. I vissa ämnesportaler gör man också kvalitetsgranskningar – använd dem i första hand. Att söka bland ett begränsat urval särskilt bra resurser i en ämneskatalog brukar ofta ge god utdelning.

Safir

Safir är en Systematiskt Arrangerad Förteckning av Internet-Resurser från Lunds universitetsbibliotek

I Safir hittar du Internetlänkar för studenter och forskare. Safir innehåller över tusen kvalitetsbedömda Internetresurser inom alla ämnesområden. Vanliga resurser i Safir är : bibliografier (litteraturdatabaser), lexikon, ordböcker, faktasidor, statistik och kartor. Safir är indelad efter SAB-systemet och alla resurser/länkar har en beskrivning.

Intute

Intute (UK) är ett urval kvalitetsbedömda internetresurser som passar för högre utbildning.
Man kan antingen gå direkt till sitt respektive ämnesområde eller söka i beskrivningarna efter en särskild resurs.

INFOMINE

Infomine (US) är en samling utvalda internetresurser för akademiskt bruk. Webbplatser, databaser, e-tidskrifter, bulletin boards, listservs, artiklar och annan typ av information förtecknas. Sök bland resurserna i olika ämnesområden. Infomine söker i beskrivningen av resursen och i fulltexten från de första sidorna. Om resursen kostar pengar markeras det med ett dollartecken $.

TANKESTRECKET

Du hittar en sökruta i en ämneskatalog, vad är det du söker i då?
Är det i själva resursen eller i beskrivningen av den?

Eva Norling
2009-01-26

Google Scholar är en sökmotor som är specialiserad på att hitta vetenskapligt material på webben. Med hjälp av det användarvänliga gränssnittet kan man söka efter vetenskapligt granskade uppsatser och artiklar, avhandlingar, böcker, referat, citeringar, abstracts och annan vetenskaplig litteratur från alla allmänna forskningsområden.

Den stora fördelen med att söka i Scholar jämfört med vanliga Google är att mycket irrelevant information filtreras bort. Söker man exempelvis på ordet ”fuzzy” får man på förstasidan i Google Scholar upp vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet ”fuzzy logic” (suddig logik), medan man på förstasidan i Google får upp sidor om humorserien ”Get Fuzzy” med katten Bucky och hunden Satchel. Är man i första hand ute efter vetenskapligt material kan det alltså löna sig att pröva att söka i Google Scholar.

Avancerad sökning
Genom att välja ”Avancerad Scholar-sökning” kan du söka mer specifikt genom att exempelvis avgränsa din sökning till att bara omfatta material publicerat i en viss tidskrift, artiklar skrivna av en viss författare eller material från ett visst årtal. Du kan även välja att begränsa din sökning till ett särskilt ämnesområde, exempelvis ”Samhällsvetenskap, konst och humaniora”.

Om du vet vad en artikel heter kan du testa att skriva in titeln i sökrutan ”Hitta artiklar med den exakta frasen”. Detta innebär att Google Scholar söker efter dokument som innehåller precis de ord (och i den ordning) som du skriver in.

Kom dock ihåg att om du inte vet exakt vad du letar efter är det alltid är bäst att börja söka brett. Använd inledningsvis ett eller två sökord för att få en så heltäckande sökning som möjligt. Efterhand som du ser vilken typ av träffar du får kan du söka mer specifikt genom att lägga till olika avgränsningar.

Tolka sökresultatet
När man utför en sökning i Google Scholar får man, precis som i vanliga Google, upp en lista med träffar. Träfflistan i Google Scholar innehåller dock ett antal olika länkar som det kan vara bra att känna till. Den här bilden visar den första träffen i följande sökning: ”a new look at fuzzy connectives”.

1. Titel
Om du klickar här länkas du till referatet av artikeln eller, i de fall då den finns fritt tillgänglig på webben, hela artikeln.

2. Ingår i grupp
Via den här länken når du en lista på andra artiklar som ingår i samma grupp av dokument, eventuellt preliminära versioner, som du kan få tillgång till.

3. Information om dokumentet (grön text)
Här visas oftast författarens namn, vilken publikation artikeln förekommer i, och vilket årtal det är ifrån.

4. Citerat av
Den här länken visar en lista över andra dokument som har citerat artiklarna i gruppen.

5. Relaterade artiklar
Här söker du efter andra dokument med liknande innehåll som i artiklarna i denna grupp.

6. Webbsökning
Genomför en sökning på webben med informationen från den här träffen. Detta innebär att en sökning sker i Google på författarens namn kombinerat med artikeltiteln.

7. Importera till EndNote (den här funktionen kräver förinställning)
Om du använder ett referenshanteringssystem såsom EndNote kan du importera sökresultaten direkt från Google Scholar. Klicka på länken ”Scholar-inställningar” på förstasidan i Google Scholar och scrolla ner till rubriken ”Bibliografiförvaltare”. Klicka i rutan framför ”Visa länkar att importera citeringar till ” och välj referenshanteringssystem i menyn.

Glöm inte att trycka på ”Spara inställningar” när du är klar. Nästa gång du söker i Google Scholar kommer det att finnas en länk under varje träff som gör att du kan importera sökresultatet till det referenshanteringssystem du valt. Om du exempelvis valde att använda EndNote kommer länken att heta ”Importera till EndNote” som i exemplet ovan. Notera att du som är student på BTH har fri tillgång till en version av EndNote som heter EndNoteWeb.

8. SFX@Blekinge
Om du följer SFX-länken får du information om hur du kan få tag på dokumentet via BTH:s bibliotek. Oftast så har du som student på BTH tillgång till dokumentet i fulltext om SFX-länken återfinns brevid dokumentets titel, men om SFX-länken är placerad i den nedre länkraden finns materialet vanligtvis inte i fulltext. Du kan då istället använda SFX-länken för att beställa dokumentet från biblioteket. Observera att det kan finnas undantag, så var alltid noga med att testa SFX-länken om du hittar ett dokument som du är intresserad av.

Hur rankas resultatet i Google Scholar?
Träffarna listas efter relevans, vilket innebär att den mest relevanta träffen hamnar överst. Google Scholar värderar dokument efter hur ofta det har citerats i annan vetenskaplig litteratur, vilken publikation det förekommer i, textinnehållet och vem som har författat det.

Hur får man tag på materialet?
Om du som är student eller personal på BTH loggar in via den här adressen kan du få direkt tillgång till bibliotekets fulltextresurser genom Google Scholar: http://miman.bib.bth.se/login?url=http://scholar.google.se/

Använd alltid länken SFX@Blekinge om den finns tillgänglig i träfflistan, eftersom du då automatiskt länkas vidare till det aktuella dokumentet i fulltext. Det ska dock påpekas att inte alla dokument är tillgängliga i fulltext, trots att det finns en SFX-länk att följa. I de fall då dokumentet inte är tillgängligt har du möjlighet att beställa en kopia av dokumentet genom att fylla i formuläret som du når via länken ”Beställ dokumentet via ditt bibliotek”.

Tips

• I samband med informationssökning bör man sträva efter att använda sig av flera olika informationskällor för att få ett så heltäckande sökresultat som möjligt. Det är inte ovanligt att en viss artikel saknas i en databas, men finns i fulltext i en annan. Google Scholar är därför lämpligt att använda som ett komplement till andra informationskällor, såsom mer ämnesspecifika databaser eller bibliotekskataloger.
• Google Scholar är mycket användbart för att hitta fullständiga referenser till artiklar. Om du exempelvis har en artikeltitel, men inte vet i vilken tidskrift den publicerades eller vilket år den kom ut kan du med hjälp av en sökning i Google Scholar oftast hitta de uppgifter du söker.
• Som student på BTH har du tillgång till referenshanteringssystemet EndNoteWeb, och att använda sig av detta kan underlätta när man skriver en uppsats eller en längre rapport. I Google Scholar finns en funktion som gör att du kan importera sökresultaten till din dator på ett smidigt sätt. Se ovan för en beskrivning om hur du aktiverar denna funktion.
• Det finns fler sökmotorer än Google Scholar som är specialiserade på vetenskapligt material. Prova gärna att söka i flera olika för att se hur resultatet skiljer sig åt. Läs mer om detta i avsnittet om Vetenskapliga resurser.

Länkar

Google Scholar

Hjälpavsnitt för Google Scholar

Avancerade söktips för Google Scholar

/Ted Gunnarsson
2008-12-11

En kort film om att använda RSS för omvärldsbevakning – att prenumera på webben med hjälp av rss.
Att prenumerera på webben

Upphovsrätten omfattar även dokument som är utlagda på Internet. Det innebär att upphovsrätten begränsar hur man får använda sig av dokument på Internet, även om man har tillgång till dessa via sin dator.

Upphovsrätten och Internet

Om någon kopierar ett verk som är skyddat av upphovsrättslagen och sparar det permanent på sin dator innebär det exemplarframställning. För att mångfaldiga ett dokument på Internet krävs därför tillstånd från den som äger upphovsrätten. Den automatiska, tillfälliga kopia som många datorprogram gör när datoranvändaren läser ett dokument utlagt på Internet räknas inte som mångfaldigande.

En Internetanvändare har rätt att, utan upphovsmannens tillstånd, göra en kopia av ett dokument på nätet under förutsättning att kopian endast är till för honom själv och en trängre familje- och vänkrets. Kopian får sedan inte användas för andra ändamål. Undantaget gäller inte datorprogram. De får inte kopieras.

Citaträtten gör att det är tillåtet att citera ur ett upphovsrättsskyddat dokument på Internet, förutsatt att det sker i enlighet med god sed och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet. Källan måste anges noggrant och citatet får inte vara för långt. Man får däremot inte använda t ex ett skönlitterärt citat som blickfång i en annons eller använda citat för att förgylla sitt eget verk.

Upphovsrätten och fulltextresurser

Upphovsrätten omfattar även de resurser som finns tillgängliga i fulltext via bibliotekets sidor. De begränsningar som gäller regleras genom särskilda avtal för de licenser högskolan tecknar. Rent generellt sammanfattas dessa regler enligt följande:

”Den här tjänsten innefattar licensierad data enbart avsedd för användning inom vetenskapligt arbete, forskning, utbildning och för personligt bruk. Att ändra, göra sammanställningar, kopiera system- eller programvaror, återförsälja, vidaredistribuera, publicera eller återpublicera data är inte tillåtet.”

För ytterligare information om upphovsrätt se:

Momentet Forskning – avsnittet Upphovsrätt i Stora Sökguiden

Lästips:

Edmar Forsman, Malin, Internetpublicering : en juridisk vägledning
Stockholm : Norstedts juridik, 2001

Anne-Marie Pettersson
2010.11.03

Att hitta vetenskapligt material på Internet kan kännas som att leta efter en nål i en höstack, men har man de rätta verktygen och letar på rätt ställe så kommer man hitta mycket intressant material fritt tillgängligt.

Trots att ursprungsidén med Internet var att bilda nätverk mellan olika forskares datorer kan det ändå vara svårt att hitta relevant vetenskaplig information just för att Internet innehåller så oerhört mycket annat än just precis det du behöver just nu.

Men det finns ett par söktjänster som bara söker genom webbplatser som är publicerade på högskolor/universitet och forskningsinstitut.

Jämför de olika sökmotorerna genom att klicka på respektive sökknapp!

Scirus
Välj ”all web sources” om du vill söka på webbplatser med fria vetenskapliga resurser

OAIster
söker fria digitala resurser bland annat i forskningsarkiv.

Google Scholar (beta)
söker vetenskapliga resurser på webben

Live Academic Search
söker vetenskapliga resurser på webben

Se även vetenskaplig publicering och fria vetenskapliga resurser under momentet Forskning.
Momentet databaser tar upp licensierade databaser som biblioteken prenumererar på för att de ska bli tillgängliga för studenter och personal. Åtkomsten styrs av BTHs IP-nummer, men sitter du vid en annan dator utanför högskolan kan du ändå komma åt resurserna genom att logga in via en proxy. Dessa licensierade resurser är visserligen tillgängliga via Internet men inte fritt åtkomliga.The changing face of the scholarly web

Eva Norling
2005-06-21

Det är förrädiskt enkelt att hitta information på Internet, alltid hittar man något. Men att surfa genom oändliga mängder halvbra träffar är inget vidare och framför allt väldigt tidsödande. Att göra effektivare sökningar är dock fullt möjligt genom att lära sig hantera sökverktygen bättre.

I avsnittet om Internet kommer vi ta upp olika typer av sökmotorer och ämneskataloger. Vi diskuterar den dolda webben och hur man hittar där. Vetenskapliga resurser får ett särskilt avsnitt liksom social navigering.

Hur ska man kunna veta om det man hittar på Internet är tillförlitligt?
Finns det några tips på hur det går till att granska kritiskt?

Lagar och regler kring publicering och användning av material man hittar på Internet behandlas också.

Källor:
Våge, L., H. Dalianis, et al. (2003). Informationssökning på Internet. Lund, Studentlitteratur.
Läs mer om boken på förlagets sida

InternetBrus.com - Svensk Blogg om söktjänster och sökning på Internet

Eva Norling
2005-06-21