Searchguide – BTH

En ny söktjänst lanserades i slutet av 2009 av Kungliga biblioteket och dess enhet för LIBRIS i samarbete med universitetsbiblioteken i Göteborg, Linköping, Lund och Uppsala. Den heter SwePub och dess syfte ska vara att bli en samlad ingång till svensk vetenskaplig publicering.  SwePub ger möjlighet att söka bland artiklar, konferensbidrag, avhandlingar m.m., i form av fulltext, abstracts eller citeringar.

För tillfället är SwePubs innehåll förlagt till en egen söktjänst men ska så småningom integreras i LIBRIS söktjänst.

Det är endast publicerat material som tas med och samma publikation kan förekomma i olika versioner, t.ex. både som konferensbidrag och tidskriftsartikel. I de fall publikationer skett i samarbete mellan flera lärosäten har de om möjligt slagits samman till en gemensam referens, liksom vid dublettregistrering. En ytterligare företeelse att tänka på är att forskarnas namn kan ha registrerats olika vid olika tillfällen och lärosäte.

SwePub innehåller publikationer av nedanstående kategorier:

• Tidskriftsartikel – artikel i en tidskrift.
• Bok – monografisk publikation bestående av en eller flera fysiska delar, avsedd att utgöra en avslutad helhet.
• Doktorsavhandling – godkänd avhandling för doktorsexamen.
• Forskningsöversikt – review/survey i vetenskapliga tidskrifter.
• Bokkapitel – självständig del av monografisk publikation, ofta samlingsverk. Ett antal fristående verk som utgivits tillsammans eventuellt under redaktionell styrning till ett visst tema.
• Konstnärligt arbete – arbete eller rapport från ett konstnärligt forsknings och/eller utvecklingsprojekt.
• Konferensbidrag – bidrag som publicerats i officiell proceeding eller annan konferensskrift.
• Licentiatavhandling – godkänd avhandling för licentiatexamen.
• Patent – patenthandling
• Proceedings (redaktörskap) – redaktörskap för officiell konferensproceeding eller konferensmeddelande.
• Rapport – publikation som t.ex. ingår i en rapportserie.
• Recension – bokrecension i tidskrift eller dagstidning.
• Samlingsverk (redaktörskap) – publikation där ett antal var för sig fristående verk utgivits tillsammans.

Publikationerna hör till följande typer:

• Refereegranskat – artikel som granskats av oberoende forskare och anses hålla tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att publiceras.
• Övrigt vetenskapligt (övrigt) – annan typ av vetenskaplig publikation, t.ex. rapporter, doktors- och licentiatavhandlingar.
• Populärvetenskaplig – material som förmedlar vetenskaplig information och riktar sig mot allmänheten. Hit även debattinlägg och liknande.

Det går bra att skapa referenser av SwePubs poster i flera olika referensformat, Harvard, RIS, RefWorks, Zotero m. fl. Mer om referensformat finns på LIBRIS hjälpsidor.

Åtkomst till SwePub-datat

Det bibliografiska SwePub-datat är fritt för åtkomst via OAI PMH, SRU och Xsearch

OpenURL Referrer

På OCLC:s sida OpenURL Referrer finns plug-ins (browser extensions) att ladda hem för Firefox och Internet Explorer. Man måste ha tillgång till en länkserver (många universitets- och högskolebibliotek erbjuder länkservrar, t.ex. SFX). Länk till OpenURL Referrer kommer att synas längst ned i vyn för enstaka post (Översikt).

Läs mer och använd SwePub via:

http://swepub.kb.se/?language=se

Källa: http://www.swepub.kb.se/help.jsp

Carolina Moberg

2009-12-21

Mycket av den forskning som publiceras i vetenskapliga tidskrifter skrivs av forskarstuderande som arbetar med sin avhandling. Själva avhandling kan fungera som en god informationskälla till ett specifikt forskningsområde. Dels genom att avhandlingar ofta ger en aktuell beskrivning av problemområdet (state-of-the-art) och dels innehåller omfattande referenslistor till tidigare och relaterade arbe

Frågan är: var kan du finna referenser till avhandlingar?

Om du letar efter avhandlingar från BTH så kan du antingen söka i bibliotekskatalogen eller via bibliotekets webbsida under rubriken Elektronisk publicering – Forskningsdatabas. Under denna länk ligger alla doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser som har producerats på BTH sedan 2001. Oftast ligger de åtkomliga i fulltext, men om någon inte skulle göra det så finns de till utlåning på biblioteket.

Om du vill leta efter avhandlingar på andra bibliotek i Sverige så är databasen LIBRIS lämplig att söka i. Det finns möjlighet att i Libris begränsa din sökning till att bara omfatta avhandlingar. Välj då utökad sökning och under rubriken publikationstyp avhandlingar.
I Libris finner du mestadels avhandlingar gjorda i Sverige, men det förekommer även från andra länder.

Länkar till avhandlingar i fulltext förkommer i Libris, men är ännu så länge inte så vanliga. Ett sätt att finna dem i fulltext (om de finns) är att uppsöka det universitet eller högskola på vilken avhandlingen är utgiven. Klicka på följande länk för att få en adresslista. http://www.luth.se/depts/lib/books/avhandlingar.shtml Här ligger också länkar till andra länders avhandlingsdatabaser.

I den amerikanska ”Digital dissertations” finns avhandlingar i digitalt format. Själva avhandlingarna får man betala för, men du kan få se de 24 första sidorna av avhandlingen i pdf-format.

Kent Pettersson
2009-12-15

Verksamheter som bedrivs vid högskolor och universitet påverkas i hög grad av upphovsrättsliga regler. Den enskilde forskarens rätt som upphovsman att bestämma över sina egna alster utgör en hörnpelare i lagstiftningen. Samtidigt ska dessa rättigheter balanseras mot allmänhetens önskan om att få ta del av forskningsresultaten. Vi ska här gå igenom vilka rättigheter och inskränkningar som finns

Bakgrund

I tiden härleder vi upphovsrätten till 1400-talet. Johann Gutenbergs instrument för matrisgjutning av bokstavstyper i metall, gjorde det möjligt att mångfaldiga skrifter. Flera stater utfärdade särskilda tryckeriprivilegium som konsekvens därav. Inte främst för att skydda upphovsmannen, utan mer för att censurera och kontrollera tryckt material. Under 1600- 1700-talen gick det inte att upprätthålla detta system och 1710 kom det som skulle komma att betraktas som den första upphovsrättsliga regleringen i form av den brittiska Act of Anne. I denna gavs upphovsmannen rätt att bestämma över sitt eget verk. Men det var endast i det specifika landet upphovsrätten gällde. 1886 års Bernkonvention kom att reglera detta genom skydd för litterära och konstnärliga verk i de europeiska länder som anslöt sig till konventionen. Sverige blev medlem 1904. Över 147 länder är anslutna idag och Bernkonventionen utgör därför den viktigast internationella konventionen på det upphovsrättsliga området. Gällande lag i Sverige utgörs av ”lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk” (URL). Upphovsrätten finns även inskriven i svensk grundlag i 2 kap. 19§ Regeringsformen. Under de senaste åren har den svenska lagstiftningen anpassats till ett antal direktiv från EU. Genom EU:s direktiv 2001:29 blev det nödvändigt att mer grundligt revidera den svenska upphovsrättslagen. En utredningen med namnet Ds 2003:35 Upphovsrätten i informationssamhället färdigställdes och beslut i riksdagen fattades om att de nya reglerna skulle gälla från den 1 juli 2005.

Hur uppkommer skydd för verk?

Skydd för verk uppkommer helt formlöst, det vill säga när ett verk är skapat. Utgångspunkten är således skapelseögonblicket. Vilket i normalfallet borde vara oproblematiskt att fastställa. Problemet är istället definitionen av vad ett verk är och lagen definierar inga kriterier för detta. Dock anges i 1 § URL vilka olika verkskategorier som kan föreligga. Exempel på sådana kategorier är skrift och tal, siffror stenografi och morse, digitala tecken i form av CD-ROM, databaser, webbsidor, datorprogram, filmer, fotografier etc. För vissa typer av verk gäller dock inte upphovsrätt. Exempel på sådana är författningar, beslut av myndigheter, yttranden av svenska myndigheter etc. Upphovsmannen är den eller de som skapat verket och hänför sig således till en eller fler fysiska personer. Upphovsrätten gäller alltså inte institutioner eller företag utan enbart den som skapat verket. Ett skyddat verk ska vara resultatet av ett individuellt andligt skapande, ha verkshöjd och ha en speciell utformning. En idé till exempel omfattas inte av upphovsrättsligt skydd. Med verkshöjd menas ett verks originalitet. Det brukar framhållas som exempel på detta att ett verk inte skulle kunnat ha frambringats av två av varandra oberoende människor. Den upphovs-rättsliga skyddstiden gäller från den dag verket upprättades och 70 år efter upphovsmannens död och i 50 år för fotografier utan verkshöjd.

Skyddets innebörd – ekonomiska och ideella rättigheter

I lagen behandlas två huvudtyper av rättigheter, ekonomiska och ideella. Enligt de ekonomiska rättigheterna förfogar upphovsmannen över sitt verk. Hon har ensamrätten att framställa exemplar av verket (mångfaldiga) och göra det tillgängligt för allmänheten. Hon kan också överlåta de ekonomiska rättigheterna på någon annan och ta betalt för det. Den ekonomiska kompensationen bestäms utifrån vad som avtalas mellan parterna. Ett verk anses vara tillgängliggjort för allmänheten när verket överförs till allmänheten. Det kan vara fråga om överföring med tekniska hjälpmedel eller utan sådana. Ett vanligt fall är när ett dokument publiceras på Internet, dvs när ett verk görs tillgängligt på distans till en användare som kan bestämma när och hur vedebörande ska ta del av det. Den andra formen talar om när verket framförs offentligt. Det kan t ex vara ett teaterstycke som framförs inför en publik eller en film som sänds på TV etc. Således med eller utan användande av teknik. Den tredje formen talar om när exemplar av verket visas offentligt. Siktet här är tillgängliggörande utan tekniska hjälpmedel och på en plats där allmänheten kan ta del av verket, t ex en konstutställning. Den fjärde och sista formen talar om när exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten. Förknippas oftast med försäljning av böcker eller andra tryckta alster. Är t ex inte tillämpligt för digitala dokument som sprids via t ex Internet.

Den ideella rätten ger upphovsmannen rätt att bli namngiven vid användande av dennes verk och benämns som namnangivelserätten. Även om detta inte nödvändigtvis har några ekonomiska konsekvenser ska alltid upphovsmannens namn anges. Ofta underlåts detta t ex vid användning av fotografier. Ett verk får inte heller ändras så att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende kränks eller göras tillgängligt för allmänheten på ett sådant sätt att denne kränks, vilket kallas för respekträtten. Till skillnad från de ekonomiska är de ideella rättigheterna inte överlåtbara, annat än att det angår en till art och omfattning begränsad användning av verket. De ideella rättigheterna utgår från URL 3 §. Rättsfall som NJA 1974 s 94 och NJA 1975 s 679 illustrerar detta. Ett intressant fall om kränkning av respekträtten utgjorde regissörerna Claes Eriksson och Vilgot Sjömans åtal mot TV4 för brott mot den ideella upphovsrätten. I tingsrättens dom framhölls det att TV4 hade kränkt den ideella rätten genom reklamavbrotten. Svea hovrätts enhälliga dom gick på samma linje.

Inskränkningar i upphovsrätten

Lagstiftarens ambition med upphovsrätten är att upphovsmannens rättigheter ska balanseras mot det allmännas intresse av att få tillgång till skyddade verk. Lagen beskriver de fall där nyttjande av verk får ske utan upphovsmannens tillstånd. Som beskrivs ovan upphör skyddet för ett verk att gälla 70 år efter upphovsmannens död. Dock gäller vissa inskränkningar genom det så kallade klassikerskyddet. Verk får enligt detta inte återges på ett sätt som kränker den andliga odlingens intresse. Inskränkningarna i upphovsrätten regleras i lagens 2:dra kapitel.

Kopiering

Enligt lagens 12 § har var och en rätt att för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk.. Hur många exemplar man får kopiera är således inte exakt fastslaget. Men att det är betydligt färre än vad som gällde den tidigare lagstiftningen, då enstaka exemplar kunde innebära upp till tio kopior. Nu talas det istället om ett eller några få kopior, men gränsen är inte absolut. Det kan vara färre beroende på vilket slags verk det är fråga om, till exempel bildverk. Var gränsen går får avgöras i rättspraxis. Dessutom får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk. Kopiering av hela böcker är således numera förbjudet. Endast delar av ett verk är nu tillåtet att kopiera. Kopior från t ex kurslitteratur får således endast omfatta begränsade delar av en bok, exempelvis ett kapitel eller annan avgränsning. Samma regel gäller oavsett om det är en bok i papper eller motsvarande digital förlaga. Det saknar betydelse på vilket sätt kopieringen sker, dvs om det sker med en vanlig kopiator, skanning, cd-skivor etc. Om man emellertid skriver ut ett dokument från t ex Internet ska förlagan vara lovlig. Dvs förlagan ska vara publicerad med upphovsmannens godkännande. Nu kan det självfallet vara svårt att veta om den är lovlig eller inte, men om man inte känt till eller borde ha förstått att förlagan var olovlig, utgår inget straffansvar eller skadeståndsskyldighet. Man bör dock iakta försiktighet med dokument på Internet eftersom mycket material där är utlagda utan upphovsmannens godkännande. Kopiering får inte ha något kommersiellt syfte. Det är dock även fortsättningsvis tillåtet att ta kopior och dela med sig till sin familj- och vänkrets. Likaså är det godkänt att dela med sig till andra medlemmar i en sluten förening eller kolleger där så är rimligt för den speciella yrkessituationen. T ex noter till musikerkollegerna. Men det är inte längre tillåtet att kopiera dokument och sedan dela med sig av dem till kollegerna på en arbetsplats. Det är endast tillåtet att för den egna yrkesutövningen att ta kopior för eget bruk.Sammantaget innebär detta att antalet exemplar som får kopieras har inskränkts och rätten att framställa exemplar till kolleger på en arbetsplats är förbjudet. I undervisningssammanhang får exemplar framställas av offentliggjorda verk såvida avtalslicens finns mellan de avtalsslutande parterna. Om upphovsmannen hos någondera part meddelar förbud om användning gäller detta. Den nya lagstiftningen har över huvud taget i sikte att begränsa den illegala piratkopieringen och då främst av musik och film, som via fildelningssystem kan laddas ned hos den enskilde användaren. Rätten att kopiera omfattar inte datorprogram. Dessa får endast kopieras till hårddisken för att göra det möjligt att använda, dvs om programmet är införskaffat under lagliga former. Kopia av datorprogram får således aldrig göras.

Kopiering med BONUS-avtal

Lagen godkänner frambringande av exemplar för privat bruk i ett eller några få exemplar. Detta utesluter olika slags förvärvsverksamheter och i större mängd än vad som krävs för personligt bruk. Kopiering för undervisningsändamål och i klassuppsättningar får dock ske genom en avtalslicens. Från 1990 betalar staten och andra institutioner till en gemensam förvaltningsorganisation –BONUS. Dess uppgift är att fördela inkomna medel till berörda organisationer. Avtalet gör det möjligt att lagenligt framställa och sälja kompendier till självkostnadspris. Enligt 12§ ur ”Allmänna avtalsvillkor för kopiering inom högskoleområdet” det vill säga BONUS standardavtal, har lärare rätt att kopiera 15% eller högst 15 sidor av ett verk. Om ett helt kapitel ur en bok behövs kan dock läraren kopiera hela avsnittet om det inte rör sig om mer än ett fåtal sidor över de stadgade. Lärare har således rätt att kopiera och sprida tryckt material. Kopieringsavtalet måste dock följas och det innebär till exempel att en lärare får inte lägga fram en bok inför studenterna och säga – var god kopiera. Vad gäller digitalt material råder dock ett absolut förbud och ingår inte i BONUS-avtalet. En lärare får till exempel inte överföra en artikel i digital form till sina studenter. Om en författare inte vill att hennes verk ska användas för kopiering kan hon meddela förbud mot detta till Bonus Presskopia och dessa har skyldighet att meddela förbudet. En lärare har således ingen skyldighet att själv ta reda på om ett förbud föreligger.

Citering

Rätten att citera verk utgår från URL 22 §. Citering vilar på de regler som gäller för den ideella rätten. Det vill säga citering ska återge ursprungstexten exakt och källan anges. Det ska i texten klart framgå att ett citat har gjorts. Enligt lagtexten får var och en citera ur offentliggjorda texter i enlighet med god sed och i den omfattning som omständigheterna kräver. Det innebär ju inte att man kan ta en hel text och få det att framstå som en egen komposition. Men exakt var gränserna går kan inte definieras utifrån lagtexten utan detta får avgöras i varje enskilt fall från vad som är lämpligt i förhållande till den egna texten. Citeringen ska ses som en del i ett större sammanhang för att i en egen text till exempel verifiera eller falsifiera en tes. Huvudprincipen i 22 § är att citat får göras ur alla verk. Detta gäller dock inte för fotografier och bilder. Konstverk kan enligt 23§ få avbildas i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte.
Ett exempel på överskridande av citaträtten kan NJA 1996 s 712 ge. Aftonbladet återgav 3 citat från en intervju införd i Dagens Nyheter. Citaten omfattade ungefär en femtedel av artikeln. Högsta domstolen fann att utnyttjandet inte kunde motiveras av citaträtten och inte stod i överensstämmelse med god sed.

Länkning

Ett vanligt sätt att hänvisa till dokument på Internet är att länka dem till varandra. Vi talar främst om hypertextlänkar och djuplänkar. I det första fallet pekar länken till en annan webbsida och inte direkt till dokumentet, vilket är fallet med djuplänkning. Man skulle kunna hävda att den som länkar tillgängliggör upphovsrättsligt skyddat material. Om länkning skulle betraktas som intrång på upphovsrätten skulle detta få allvarliga konsekvenser för ett globalt nätverk som Internet, vilket bygger på denna funktion. Högsta domstolen i Sverige har dock friat i ett fall om djuplänkning av en musikupptagning i MP3-format och konstaterat att detta ska betraktas som tillgängliggörande i form av ett offentligt framförande. Enligt 47§ URL får ljudupptagningar användas vid offentliga framföranden utan upphovsmannens tillstånd.

Lärarundantaget

I svensk lagstifning finns inga direkta regler för vem som förfogar över verk eller uppfinningar som tillkommit under ett anställningsförhållande. En reglering av detta får antingen ske genom avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare eller genom kollektivavtal. Enligt lag (1949:345) om rätt till arbetstagares uppfinningar har dock arbetsgivaren rätt att förfoga över en uppfinning som tillkommit som ett led i arbetstagarens uppgifter på arbetsplatsen och om uppfinningen faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Enligt lagens 1 § skall dock lärare vid högskolor och universitet inte betraktas som arbetstagare. Detta är vad som vanligen brukar betecknas som lärarundantaget. Lärare har rätt att exploatera sina i tjänsten gjorda uppfinningar utan hinder av arbetsgivaren. Lärare kan dock avtala bort denna rätt med arbetsgivaren. Undantaget har under de senaste åren också blivit attackerat från samhällsaktörer som LO, Svenskt Näringsliv och Företagarna. Dessa vill helt avskaffa undantaget och finner ett visst stöd för detta inom riksdagen. En samlad högskolevärld vill emellertid behålla det.
Lärarundantaget reglerar sålunda lärares rätt till sina patenterbara uppfinningar. Detta ska inte sammanblandas med litterära och konstnärliga verk som regleras genom upphovsrättslagen. Som framgår ovan regleras detta genom avtal.

Källor
Broms, Susanna (1995). Biblioteken och juridiken. Lund : Studentlitteratur. ISBN 91-44-03016-9 Legala handboken (2004-09-15).
http://www.legalahandboken.netuniversity.se/index.html (2005-10-26)

Upphovsrätt

Kent Pettersson
2009-12-15

Tack vare att många databaser numer erbjuder automatisk litteraturbevakning är det enklare att hålla sig ajour med de senaste forskningsrönen inom ett ämne.

Selektiv Delgivning av Information (SDI)

En stående ämnesbevakning (SDI – selective dissemination of information)ger dig en översikt över nyheter inom ditt intresseområde. Du skapar en sökprofil som regelbundet körs i databasen och om något nytt dokument matchar din söksträng får du en hänvisning till det via epost. Det är oftast gratis att få emailalerts, men sen får man ta fram artikeln i fulltext själv.

Innehållsförteckningar (TOC – table of contents)

Många förlag, både med elektronisk och tryckt utgivning, erbjuder möjlighet att prenumerera på nyutkomna tidskrifters innehållsförteckningar. Då får man förutom innehållsförteckningen oftast korta sammanfattningar av de artiklar som har publicerats.
Det krävs i stort sett bara att man registrerar sin epostadress och vilka intresseområden / tidskrifter man är intresserad av.

Den ultimata sökprofilen

Räkna med att det tar tid att få fram en bra sökprofil / söksträng. I början är det lätt att man gör för breda avgränsningar och eposten fylls snabbt med material som är halvintressant men som man varken har tid eller möjlighet att gå igenom. För att undvika detta väljer man istället en för smal avgränsning och får inga träffar alls. Det är klokt att lägga lite extra tid på att hitta rätt sökprofil.

Det lönar sig i längden att ha en effektiv ämnesbevakning. Tyvärr kan man inte räkna med att kunna köra samma söksträng i alla databaser. Varken sökspråk, indexering eller tesaurer (ämnesordslistor) är standardiserade och används överallt.
Acceptera att det tar tid att få fram en effektiv sökprofil. Undersök vilka finesser/egenheter det finns i de databaser du är intresserad av (läs om sökteknik i databasens hjälptext), reflektera över sökresultatet och om du är nöjd med det eller om det går att göra justeringar i söksträngen.

Eva Norling
2005-06-21

Referenshantering handlar om att hålla reda på de referenser till böcker, artiklar och annat material som man vill hänvisa till. Det handlar också om att presentera referenserna på ett korrekt sätt, både i texten och i litteraturförteckningen. Referenshanteringsprogram hjälper dig att hantera dina referenser under hela skrivprocessen, från informationssökning till publicering av din färdiga text.

När man ska skriva ett vetenskapligt arbete upptäcker många att det kan vara svårt att hålla reda på referenserna till det material man vill hänvisa till. Ett annat problem brukar dyka upp när man ska publicera sig; sätten att skriva texthänvisningar och referenser är enormt många och det är ett tidsödande arbete att få det helt rätt.

Läs hela inlägget här »

Om du letar efter fria vetenskapliga resurser på webben, håll tre saker i minnet: Var kritisk, bygg nätverk och lista bra vetenskapliga resurser.

Om du letar efter fria vetenskapliga resurser på webben bör du hålla åtminstone tre saker i minnet:

1. Var kritisk och försök att kritiskt bedöma de resurser du söker upp.
2. Försök att bygga upp någon slags kunskaps- eller informationsnätverk för att genom det samla information om den dynamiska och ständigt föränderliga webben där möjligheter och resurser kommer och går. Försök att hålla dig ajour genom böcker, artiklar och kunniga kollegor eller kamrater och sist men inte minst – använd nyhetsbrev och e-post listor.
3. Allting på webben inte är åtkomligt genom en knapptryckning via söktjänster som Google och AltaVista etc. Många resurser är osynliga för söktjänsterna ovan beroende på flera orsaker. En stor del av informationen på webben finns i dynamiska databaser som är osynliga för vanliga söktjänster. Informationen kan vara arkiverad i format som söktjänster har svårt att tolka som PDF- och PostScript filer; eller så är informationen helt enkelt lösenordsskyddad. Vi diskuterar ju fria vetenskapliga resurser så det senast nämnda problemet angår ju inte oss just i detta sammanhang men det skadar alltså inte att göra en lista över länkar till bra vetenskapliga resurser och sedan expandera därifrån.

En stor del av den fria vetenskapliga informationen på webben är granskad och saklig men det hindrar inte att du själv förhåller dig kritisk till de resurser du finner. Ett av de viktigaste kriterierna för ett sådant förhållningssätt är att kolla upp författaren. Vilken auktoritet står bakom informationen? Är denne välkänd inom ämnesområdet? Kolla om författaren har skrivit andra artiklar eller texter. Vilken är författarens position, vilken organisation tillhör han/hon? Ett minimalt kriteria för att lita på författaren är att adress och telefonnummer plus epost-adress finns tillgängligt.
Om du finner ett förlagsnamn som du känner igen kan det vara ett värdefullt tecken på att informationen är pålitlig. Detsamma gäller om dokumentet verkar ligga på en server hos en välkänd organisation. Är dokumenten lagrade på personliga Internetkonton bör man se upp!
Fråga dig alltid om dokumentet är vetenskapligt strukturerat. Finns det en referenslista? Finns metod och angreppssätt beskrivna på ett vetenskapligt sätt?

För att hitta och hålla koll på de resurser som finns och de som är I vardande finns det flera bra nyhetsbrev. Nedan finner du en annoterade lista över några sådana.

The Scout Report

På hemsidan står det “Sedan 1994 har Internet Scout Project satt fokus på forskning och utvecklingsprojekt som förser omvärlden med bättre redskap och tjänster för att finna, filtrera och leverera information och metadata online”.
Scoutservern finns vid University of Wisconsin-Madison´s campus och utkommer varje fredag, tillgänglig via webben eller e-post. Det är ett lättillgängligt sätt att hålla sig informerad om värdefulla resurser på Internet och tjänsten tillhandahålls av bibliotekarier och informationsvetare vilket garanterar en bra kvalitet. Kolla in möjligheterna att prenumerera på:
http://scout.wisc.edu

Librarians´ index to the Internet

The Librarians’ Index to the Internet är en välorganiserad utgångspunkt för dem som söker ett pålitligt och välorganiserat index till utvalda internetresurser. Tjänsten är ett sökbart annoterat ämnesindex på tiotusentals internetresurser utvalda av folkbibliotekarier. Men även om tjänsten riktar sig till användare av folkbibliotek finns här ett stort urval bra vetenskapliga resurser. Tjänsten påminner starkt om Yahoo i sin struktur. Man kan prenumerera på nyhetsbrev som påminner när nya resurser tillförs tjänsten. http://lii.org/

Free Pint

Free Pint är ett nyhetsbrev som baseras på ett nätverk av närmare 70 000 informations specialister runt om I världen. Nyhetsbrevet är gratis och består av ett antal sektioner som tar upp olika ämnesområden. Free Pint är värdefull för att den uppväger dominansen av amerikanska resurser genom att favorisera europeiska och andra källor. En annan bra sak med Free Pint är baren där du kan ställa knepiga frågor om webben eller diskutera med och hjälpa andra bargäster med deras problem.
http://www.freepint.co.uk

SPARC Open Access News Letter

Söker man nyheter om vad som sker inom Open Access rörelsen är Sparc Open Access News Letter (SOAN) av Peter Suber ett måste. SOAN har funnits sedan 2003. Prenumeration på nyhetsbrevet och tillgång till diskussionsforum är gratis
http://www.arl.org/sparc/soa/index.html

BioMedCentral

Är man intresserad att följa biomedicinsk forskning och hitta fria resurser inom detta ämnesområde bör man registrera för gratis och kontinuerlig information via Biomed Central som är en av de äldsta och mest använda resurser inom biomedicinen I världen.
http://www.biomedcentral.com/

OAIster

Är en söktjänst som utvecklades vid University of Michigan men som nu drivs av OCLC. OAIster ger tillgång till runt 1000 fria vetenskapliga arkiv världen över som tillsammans har drygt 25 miljoner poster.
http://www.oclc.org/oaister/

Peter Linde
2010-09-06

Ett av de främsta målen med BTH:s forskningsdatabas är att försöka göra högskolans forskning mer tillgänglig men också tillgänglig i fulltext. Enligt riktlinjer från regering och Högskoleverket stödjer vi idén om att vetenskaplig information ska vara åtkomlig i så hög utsträckning som möjligt och gynnar därför aktivt initiativ som tar ställning för sådan fri tillgång

Forskningen på BTH spänner över en mängd ämnesområden, från teknologi till humaniora, från företagsekonomi till hälsovetenskap och är idag organiserad i fyra sektioner: Sektionen för teknik, Sektionen för management , Sektionen för hälsa och Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad. Forskningen är som mest intensiv inom Signalbehandling och Datavetenskap.

Ett av de främsta målen med BTHs forskningsdatabas är att försöka göra högskolans forskning tillgänglig i fulltext. Enligt riktlinjer från regering och Högskoleverket stödjer vi idén om att vetenskaplig information ska vara fritt tillgänglig i så hög utsträckning som möjligt och gynnar därför aktivt initiativ som tar ställning för sådan fri tillgång (Open Archives Initiative, Berlin Declaration etc.) genom att implementera Open Archives Metadata Harvesting Protocol (OAI-PMH) i våra databaser. Detta betyder att material i BTHs forskningsdatabas också är sökbart och åtkomligt från vetenskapliga webbtjänster som OAIster, google, Google Scholar, SwePub etc.

Länk till BTHs forskningsdatabas

Peter Linde
2010-09-06

Viktiga forskningsresultat publiceras ofta på nationella eller internationella konferenser. Information om att en konferens ska hållas annonseras ofta långt i förväg genom program och inbjudan till att inlämna bidrag (papers). Det är vanligt att papers trycks upp före konferensen (preprints) som skickas ut till deltagarna eller delas ut i samband med mötet. Bidragen trycks sedan ofta upp i efterhand.

Du kan söka på konferenser i en databas som heter ISI. I denna kan du söka på ämne, författare, titel etc.

Konferensbidrag finns i allmänhet även bevakade i andra typer av databaser. I referensdatabasen Inspec t ex kan du med fördel söka enbart efter konferensbidrag genom att göra en förhandsinställning under Limit by och välja Conference proceedings

Andra vanligt förekommande former för vetenskaplig kommunikation är s.k. elektroniska konferenser, som ju var en av de tidigaste företeelserna på Internet. Hit hör diskussionslistor, Usenet usegroups, mailing lists etc.

Kent Pettersson
2009-12-15

Förutsättningarna för Vetenskaplig kommunikation har förändrats genom århundradena. Fortfarande är det dock den allra mest ursprungliga kommunikationsformen – personlig kontakt – som (genom bla. epost) fortfarande är den mest värdefulla. Men även möten och konferenser är uppskattade kommunikationsformer som stått sig genom seklen.

Den första vetenskapliga publiceringen går inte att datera exakt men vi vet att sådan skedde för tusentals år sedan i Persien och Kina. Vanligtvis tänker man kanske dock på de klassiska grekiska filosoferna och vetenskapsmännen som Platon och Aristoteles mfl. som under 300-talet före Kristus samlade lärjungar och mästare i Akademien för att samtala och sprida kunskap om tingens beskaffenhet.

Under Medeltiden koncentrerade sig de lärde på att samla in och föra vidare uråldriga kunskaper och traditioner, dit bl a de klassiska grekiska hörde. Under medeltiden blev översättningar från arabiska och grekiska till hebreiska och latin så pass vanligt att nya yrkesgrupper bildades för att distribuera och på annat sätt hantera dessa dokument – tryckare, bokförsäljare, förläggare och bibliotekarier – de sistnämnda verkade vid de medeltida universiteten och systematiserade och ordnade alla de manuskript som strömmade in från encyclopedister och översättare.

Men det är först med Renässansen som man kan säga att den moderna vetenskapen, som vi känner den, kan sägas börja. Renässansens vetenskapliga revolution innebar så mycket mer än att nedteckna och samla in existerande kunskap. Renässansens forskaren var en mångsysslare och experimentator som framställde mängder av kunskaper som inte passade inom existerande system. Leonardo Da Vinci och Francis Bacon är två kända namn under denna tid.

Vetenskapliga sällskap

Angreppssättet att se framåt och inte bakåt krävde nya snabbare sätt att kommunicera och det är nu i början på 1600-talet som det första vetenskapliga sällskapen bildas i Italien. Accademia dei Lincei grundades i Rom och sällskapets forskningsresultat och experiment skildrades i publikationen ”Gesta Lyceorum”. De mest kända vetenskapliga sällskapet i världen ”The Royal Society” i London bildades i mitten av 1600-talet då forskare spontant träffades för att diskutera sin forskning. Sällskapet formaliserades slutligen genom att Charles II utfärdade ett privilegiebrev 1662.

Philosophical Transactions

Idag är Royal Societis tidskrift ”Philosophical Transactions” den äldsta vetenskapliga tidskrift som fortfarande ges ut. Under senare delen av 1600-talet och början av 1700-talet blev privata bibliotek allt vanligare och därmed blev också böcker ett erkänt sätt för vetenskapsmän att kommunicera.

Specialiserade sällskap

Under 1700-talet började specialiserade sällskap dyka upp och flera naturhistoriska museum grundas. Exermpel på detta är Kungl. Svenska Vetenskapsakademien 1739, The British Museum och Svenska Vitterhetsakademi 1753, Svenska Akademien 1786.

Specialiserade tidskrifter

Under 1770-talet skapades flera specialiserade tidskrifter inom medicin, kemi, botanik och matematik. Utbyte av Abstrakts blev ett uppskattat sätt att sköta vetenskaplig kommunikation men sågs också som ett tecken på att ett grundläggande problem inom vetenskapen nu gjort entré. Mot 1700-talets slut hörs klagoröster över den oerhörda tillväxten av den vetenskapliga litteraturen; över svårigheterna att bestämma ämnet på en bok eller artikel genom att enbart gå efter titeln; dålig vetenskaplig kvalitet och svårigheten att få ta på källmaterial. Klagomål som följt oss genom århundradena

Tillämpad vetenskap och ingenjörskonst samt modern industriell utveckling dominerar under 1800-talet som också var patentens gyllene århundrade. Abstrakt och indexering blir väletablerat.

1900-talet -

Till de händelser och trender som påverkade den vetenskapliga kommunikationen mest under 1900-talet hör etablerandet av multinationella företag, uppkomsten av statliga forskningsinstitut och institutioner; Big Science med sina team och interinstitutionella samarbetssätt; ökad specialisering, ökande process-hastighet och lagringskapacitet hos datorer för att arkivera, analysera eller söka och visa data.; Engelska etableras som det dominerande vetenskapliga språket, Internationella organisationer ökar internationellt samarbete; femtio gånger mer publikationer inom vetenskap och teknik än under alla föregående århundraden sammanlagt.

Personlig kontakt

Förutsättningarna för Vetenskaplig kommunikation har verkligen förändrats genom århundradena men fortfarande är det den allra mest ursprungliga kommunikationsformen – personlig kontakt – som (genom bla. Epost) fortfarande är den mest värdefulla. Men även möten och konferenser är uppskattade kommunikationsformer som stått sig genom seklen. Sekundärlitteraturen fortsätter att vara en viktig informationskälla eftersom primärlitteraturen ges ut i sådan rasande fart att ingen vetenskapsman längre hinner absorbera nyheterna inom sitt ämnesområde fullt ut, vilket, som vi sett, varit ett faktum allt sedan 1700-talet.

Fritt tillgängligt

På senare tid har den traditionella vetenskapliga publiceringsmodellen som baserats på att statligt betalda forskare förser kommersiella förlag med gratis material blivit allt mer ifrågasatt. Förlagen hyr in granskare och redaktörer från vetenskapssamfundet för att filtrera och granska artikelmaterialet som ges ut i tidskrifter som sedan statligt finansierade bibliotek köper in. Bibliotekens läsekrets består i stor utsträckning av samma personer som producerat tidskrifternas innhåll.  Fram till slutet av 1900-talet har systemet fungerat och främst av två anledningar: meritering och nyhetsspridning.

Protest mot orimliga prisökningar

Men i slutet av förra seklet började orimliga prisökningar på vetenskapliga tidskrifter att få både bibliotek och forskare att protestera högljutt. Exempel på prisökningar upp till 4 gånger konsumentprisindex var inte ovanligt. Detta förhållande fick både forskare och bibliotek att reagera. Biblioteken genom att säga upp prenumerationer och börja bygga egna databas-arkiv för vetenskapligt material och forskarna genom att publicera artiklar i dessa arkiv samt att starta egna vetenskapliga tidskrifter som fritt tillgängliggjorde artiklar via Internet. Utvecklingen av Internet och WWW har påskyndat paradigmskiftet inom den vetenskapliga publiceringen.

Parallella publiceringsprocesser

Idag hörs röster om kräver att forskningspublicering ska vara fritt tillgängligt allt oftare. I början av 2010 gick svenska Vetenskapsrådet ut och meddelade att de i fortstättningen kräver att forskning finansierad av dem ska vara fritt tillgängligt. Tidigare har Europeiska forksningsrådet rekommenderat detta och även på regeringsnivå börjar man nu se över möjligheterna att kräva att resultaten av statligt finansierad forskning också finns fritt tillgänglig för alla.

Peter Linde
2010-09-06

”Forskningens övergripande mål är att vinna kunskap för att vi bättre skall förstå den värld vi lever i och för att om möjligt förändra den till det bättre”.
(God sed i forskningen, SOU 1999:4)

Var bedrivs forskning?

Forskning bedrivs såväl vid de stora sedan länge etablerade universiteten som t ex Uppsala, Lund och Göteborg som vid de nya universiteten som fått universitetsstatus relativt sent. Därutöver finns det högskolor med eller utan vetenskapsområden. Bland de högskolor som tilldelats ett vetenskapsområde återfinns bl a Blekinge Tekniska Högskola som alltså har rätt att bedriva forskarutbildning inom ett fakultetsområde.

Det bedrivs även forskning vid såväl statliga som privata forskningsinstitut. Vid forskningsinstituten bedrivs forskning och utveckling ofta i samarbete med näringslivet. De bedriver forskning inom en viss bransch eller inom ett visst område och utgör en viktig resurs som kunskapsöverförare, bland annat till små och medelstora företag.

Grundforskning / tillämpad forskning

Inom forskningen talar man om grundforskning och tillämpad forsking. Den som ägnar sig åt grundforskning har ofta inte någon förutfattad mening om hur den forskning han utför kommer att användas. Sökandet sker fritt. Det är lite som att ge sig ut på okända vatten för att söka förklaringar till olika fenomen. Grundforskningen är viktig för den allmänna kunskapsutvecklingen i vårt samhälle.

Tillämpad forskning däremot ägnas åt att försöka hitta lösningar eller förklaringar till specifika problem. Här vet forskaren redan från början vad forskningsresultaten ska användas till. Stora delar av den tillämpade forskningen sker inom näringslivet eller vid forskningsinstituten. Inte sällan sker den i samarbete med forskare vid universitet och högskolor.

Spridning av forskningsresultat

Forskningen syftar till att öka vår kunskap inom olika ämnesområden och det är därför viktigt att forskningsresultaten blir tillgängliga. Det finns en mängd olika vägar att presentera forskningsresultat på. De kan presenteras som artiklar i tidskrifter, forskningsrapporter, böcker eller avhandlingar. Det är också vanligt att forskningsresultat presenteras muntligt på konferenser och i samband härmed också ges ut som konferenstryck s k proceedings. Vid konferenser och seminarier kan även posters vara ett alternativ att sprida sina resultat. Ett annat sätt att snabbt synliggöra sin forskning kan vara s k preprints d v s vetenskapliga artiklar publicerade i elektronisk form på Internet. Spridning av resultat sker också mellan kollegor vid seminarier och genom mer informell kommunikation via diskussionslistor och nyhetsgrupper på Internet.

Anne-Marie Pettersson
2010-02-04