Searchguide – BTH

Här är en kort instruktion i hur du kan bygga egna söksträngar och göra avancerade sökningar i ACM.

I många länder finns särskilda institutioner till vilka en uppfinnare kan ansöka om att få patent på sin produkt och därmed skydda den gentemot konkurrenter

Patent och Registreringsverket – PRV

Den myndighet som beviljar patent i Sverige är Patent och Registreringsverket (PRV). För att en uppfinning ska vara patenterbar krävs det att den ska vara ny, kunna tillgodogöras industriellt och även uppvisa nyhet och uppfinningshöjd. Avsikten med patent är att det ska skydda uppfinnarens rätt gentemot konkurrenter. Utan patent skulle dessa kunna påbörja produktion och försäljning av en uppfinning för vilken de inte har haft några forsknings- och utvecklingskostnader. Ensamrätten är dock tidsbegränsad till högst 20 år.

Brott mot patentskydd

Den som överträder patentskyddet gör sig skyldig till patentintrång och kan stämmas inför domstol. Det som kan vara problemet för enskilda uppfinnare, som inte har något stort penningstarkt företag bakom sig, är att bevaka patentintrång. I allmänhet krävs också resurser till att beivra intrång. Att bedriva domstolsprocess kan bli mycket kostsamt.

Patenskyddets räckvidd

En ytterligare komplikation är att patent som är uttagna i Sverige också bara gäller här. Om man vill exploatera produkten även utomlands, krävs det att den patenteras också i det land eller länder som avses. Genom att alltfler länder ansluter sig till internationella patentorganisationer, till vilka Sverige också är anslutna, kommer dock patent utfärdade i Sverige att gälla även i dem.

Internationella överenskommelser

Under 1978 trädde två internationella konventioner i kraft, Patent Cooperation Treaty och European Patent Convention. Sverige är ansluten till bägge. Några världspatent finns inte, men genom PCT koncentreras ansökningarna till ett fåtal byråer bl a PRV. Den sökande behöver därmed bara inlämna en ansökan. En PCT-ansökan kan följas upp med en vid Europeiska Patentverket (EPO) som utfärdar patent enligt EPC. Denna ger särskilda fördelar genom att ca 20 europeiska länder är anslutna till fördraget.

Databaser

Det finns möjligheter att söka i både nationella och internationella databaser efter patenterade produkter och PRV har en bra länksamling för detta ändamål. Bl a till Espacenet som erbjuder sökning bland 30 miljoner nationella och internationella patent. Här finns också en länk till USPTO med amerikanska patent sedan 1790.

Kent Pettersson
2009-12-15

Standardisering innebär populärt uttryckt ”att en gång för alla lösa återkommande problem”. Vi har nog alla retat upp oss på att våra elkontakter inte fungerar i andra länders eluttag. Detta trots att standardiseringens historia går långt tillbaka i tiden. Men det är egentligen först under 1900-talet som standardiseringarna har utvecklats i organiserad form.

SIS – standardisering i Sverige

För detta ändamål finns det idag ett stort antal organisationer som sysslar med standardiseringsarbete. Arbetet utförs antingen av officiella standardiseringsorgan eller av andra som bransch- och intresseorganisationer. Till de förstnämnda finns sådana som SIS Standardisering i Sverige.

CEN och ISO

Sverige ingår som medlem i CEN Comité Européen de Normalisation, vilka arbetar med att ta fram europastandarder. Medlemskapet i CEN medför att Sverige har förbundit sig att implementera de standarder som organisationen tar. Genom detta medlemskap implementerar Sverige också de internationella standarder som tas inom organisationen ISO International organization for Standarization, eftersom deras tas upp inom CEN.

SS

Den vanliga beteckning för SIS standarder är SS eller till exempel SS-EN-ISO som då uttyds en internationellt tagen standard som har upptagits på europeisk nivå och därefter slutligen implementerats i den svenska.

Branchorganisationer

Vid sidan av de officiella organen finns andra institutioner som representerar till exempel branschorganisationer vilka arbetar med och utformar standarder. Dessa kompletterar de officiella och förekommer i olika hög grad i alla länder. I USA är det mycket vanligt förekommande att branscher utformar standarder vilket resulterar i ett stort antal dokument.

IEEE standarder

Ett exempel på en organisation med omfattande utgivning är IEEE Institute of Electrical and Electronics Engineers. IEEE är en medlemsorganisation som erbjuder industrin ett stort paket av standardprogram. För till exempel datavetenskap, signalbehandling, telekommunikation etc. är deras standardiseringsverksamhet av stor betydelse. Inom BTH har vi tillgång till samtliga IEEE standarder. På biblioteket finns också en hel del standarder i pappersform till exempel SIS Katalog över svensk standard.

Finna andra standarder

Om du inte finner den standard du behöver så kan du ta kontakt med bibliotekarien som införskaffar densamma. Om du vill lära dig mera om användningen av standarder och metoder för sökning av dokument så kan du läsa Sigbritt Larsson och Riitta Hanskis rapport STANDARDER-dokument.

Kent Pettersson
2009-12-15

Det har blivit allt lättare att via Internet finna kartor av hög kvalitet. Särskilt kartor över städer brukar vara möjligt att få fram gratis. De flesta kartor säljs dock enligt kommersiella villkor vilket förstås ger bättre kvalitet vad gäller tryck och format.

Lantmäteriet

Har i Sverige huvudansvaret för den geografiska informationen. Lantmäteriets verksamhet finansieras huvudsakligen av staten men också genom försäljning av kartor. Kartmaterialet ligger sålunda inte fritt ute på Internet för nedladdning, men det mesta går att beställa mot betalning. BTH har emellertid åtkomst till databasen Digitala kartbiblioteket genom vilken studenter och personal kan få fram kartor över Sverige i olika skalor.

Digitala kartbiblioteket

Lantmäteriet erbjuder med denna tjänst kartor som studenter och personal vid svenska högskolor och universtitet kan ladda ner till sin egen dator. Tjänsten fungerar oavsett om du sitter hemma eller vid en dator på högskolan. Innan du börjar använda tjänsten måste du skaffa ett konto från Lantmäteriet. Ett sådant får du genom att registrera dig på kartbibliotekets webbsida. Till tjänsten hör också en manual om hur kartbiblioteket kan används. Bäst fungerar kartbiblioteket med Internet Explorer som webbläsare

Raster- och vektorformat

Kartorna ligger antingen i raster- eller vektorformat. Rasterformatet kan sägas vara en digital bild av den verkliga analoga kartan. Vektorformatet är en digital översättning av den analoga kartan. Linjer och kurvor definieras här av matematiska objekt s.k vektorer och fördelen är att bilden kan förstoras utan att bildkvaliten försämras. Vid en förstoring av en rasterkarta framträder istället bara de pixlar som den digitala bilden är uppbyggd av.

Olika karttyper i Digitala kartbiblioteket

Sverigekartan i skala 1:1 000 000
Visar Sverige i en heltäckande kartbild

Översiktskartan i skala 1:250 000
Hette tidigare röda kartan. Täcker hela landet med länen som indelning på de tryckta versionerna. Visar samhällen, vägar, gränser, hydrografi mm.

Vägkartan i skala 1:100 000
Hette tidigare blå kartan. Täcker hela landet med detaljerad information om större och mindre vägar. Lämpar sig utmärkt bra för cykelutflykter och fjällvandringar.

Terrängkartan i skala 1:50 000
Hette tidigare Gröna karten och dessförinnan Topografiska kartan. Täcker hela Sverige utom större delen av fjällvärlden, inre delarna av Västerbotten och Lappland. Liksom Vägkartan lämplig för friluftslivet och med större stigar utmarkerade. Saknar dock orienteringskartornas detaljrikedom

Topografiska kartan i skala 1:10 000
Motsvarar fastigheteskartan men utan fastighetsgränser och fastighetsinformation. Omfattar hela Sverige utom fjällen. Kartan grundar sig på ortofoto med samma skala.

Stadskartan i skala 1:10 000
Omfattar ca 300 tätorter i Sverige. Bygger på SCB:s avgränsning för tätort. Offentliga byggnader rödmarkerade på kartan.

Ortofoto i skala 1:10 000
Svartvita flygbilder av Sverige. Ortofotografierna ligger som underlag för den vanliga kartframställningen, men ger som fotografi en mer detaljerad bild av landskapet. På Lantmäteriets webbsidor finns också möjlighet att gratis se på ett antal högupplösta flygfotografier i färg över ett antal svenska städer.

Nedladdning och utskrift

Manualen beskriver ganska tydligt hur du loggar in och beställer kartor. Efter en liten stund förmedlas beställd karta till den e-postadress som du har uppgett. I brevet uppmanas du att spara filen. Lämpligast är sedan att öppna filen i något (enkelt) bildbehandlingsprogram eftersom vissa justeringar behöver göras om man vill ha ut kartan i skalenligt format. I ett program som Adobe Photoshop Elements gör du på följande sätt för ändra antalet pixlar för att erhålla rätt skala. Gå in under Image – Resize – Image size. Under Resolution ändrar du antalet pixlar till 254. Här ser du också hur stort dokumentet kommer att bli i utskriven form, vilket såldedes ger dig möjlighet att anpassa papprets storlek.

Orienteringskartor

Orienteringskartor är ofta svåra att finna på grund av att de i allmänhet ges ut av orienteringsklubbar och inte av Lantmäteriet. Hur finner jag till exempel uppgifter om sådana kartor? Över vilka områden finns det kartor utgivna? Vem eller vilka har tillverkat dem och vem ska jag vända mig till om jag vill köpa en? I en tjänst från Svenska orienteringsförbundets kan du nu finna ett stort antal orienteringskartor över hela landet. Många av dem är möjliga att skriva ut för direkt användning.

Fritt tillgängliga kartor över Sverige

Stadskartor
Det finns flera olika tjänster med kartor över svenska städer. En av dem är Eniro i vilken vi kan finna både kartor och detaljerade flygfoton. I tjänsten ingår också GPS-koordinater och flera andra praktiska funktioner.

Länskartor
Kortfattad information med tillhörande kartor över Sveriges län.

Nationalencyklopedin
Som en del av uppslagsverket Nationalencyklopedin finns ett omfattande kartmaterial. Under rubriken Nytta ligger en länk till NE:s kartor över Sverige, världens länder och stjärnkartor. Kopplat till kartorna finns artiklar och bilder till ett stort antal platser som behandlas i uppslagsverket.

Nordiska länder

Statens kartverk i Norge
Norska Statens kartverk har en tjänst på Internet som påminner om Digitala kartbiblioteket. Skillnaden är att den ligger helt fri för användning av vem som helst. Håller tyvärr inte lika hög kvalitet men är ändå mycket användbar i olika situationer.

Danmark
Kort-och matrikelstyrelsen har en tjänst som de kallar för ”Kort på nettet”. Här finns stadskartor, vägkartor, terrängkartor med mera. Även äldre historiska kartor finns att tillgå.
Företaget Krak erbjuder också olika gratis karttjänster. Här finns t ex en sökfunktion i vilken man kan ange en gatans namn och få fram relevant karta och stad. Förutom kartor kan man få en rekommenderad körväg mellan två orter, samt adresser och telefonnummer till företag och privatpersoner.

Landmaelingar på Island
Under Map window erbjuder Landmaelingar digitala kartbilder i olika skalor. Där finns till exempel enastående kartor i 1:100 000 över hela ön. Klicka på kartan på förstasidan och sedan på knappen längst ner med texten Kort – Maps. Storlekarna 1:100 000 och 1:750 000 är rasterkartor och visar således ”riktig” kartinformation.

Finland
I tjänsten ”Surf Finland” finns länkar till finska städer och kommuner och deras hemsidor. Ofta finns sidorna översatta till svenska alternativt engelska. Om översättning inte finns så heter karta nästan likadant på finska: kartta. Platserna kan sökas antingen via ett kartindex eller via en klickbar karta.

Världen

Multimap
Erbjuder kartor på gatunivå i Europa och USA samt vägkartor runtom i världen. Multimap erbjuder också flygfotografier från platser i England som kan ses på skärmen och beställas.

Geoforum
Länksamling till nationella och internationella kartsamlingar

Historiska kartor
Länksamling till historiska kartor runtom i världen

Kent Pettersson
2009-12-15

Enligt svensk grundlag är Sveriges riksdag suverän lagstiftare och beslutar således om de lagar som ska gälla i Sverige. Regeringen samt statliga och kommunala myndigheter har inte motsvarande rätt, men kan utfärda regler och föreskrifter, som det åligger medborgarna att följa. Dessa har dock inte samma dignitet som lagar.

Svensk författningssamling

De svenska lagarna publiceras av regeringen i serien Svensk Författningssamling (SFS). Dessa utges kontinuerligt efter hand som riksdagen fattar beslut om nya lagar. SFS utges löpande i små häften och som inbundna volymer efter årets slut. I digital form finns SFS att finna i riksdagens databaser.

Riksdagens dokument

Det enklaste sättet att finna lagar på är att gå in i riksdagens författningsregister. Här får du bland annat information om förarbeten till lagarna. De svenska lagarna är oftast generellt skrivna och har inte det enskilda rättsfallet i direkt sikte. De utövande juristerna måste därför ofta gå till lagarnas förarbeten och genom dessa utläsa lagstiftarens avsikt. Som förarbeten brukar bland annat nämnas kommittédiréktiv, offentliga utredningar, propositioner, utskottsbetänkanden etc. Hur dessa dokument relaterar sig tillvarandra kan du studera i lagstiftningsprocessen.

Lagtextsamlingar

Lagsamlingen Sveriges Rikes Lag utkommer en gång per år och innehåller därför inte de allra senast stiftade lagarna. Den är en sammanställning av de viktigaste lagarna och är indelad i ett balksystem som härstammar från 1734 års lag
Sedan några år utkommer också lagsamlingen Sveriges Lagar. Den är indelad i 29 olika ämnesområden i kronologisk ordning. Sammanlagt ingår drygt 1100 författningar och ett antal av EU:s rättsakter. Urvalet av författningar är samma som i lagsamlingen Karnov i vilken referenser till relevanta rättsfall också finns. Samlingarna kan du finna på högskolebiblioteket.

EG-lagstiftningen

Genom vårt medlemskap i EU har vi förbundit oss att implementera direktiv och förordningar i den svenska lagstiftningen Många av de lagar som idag antas av riksdagen vilar således på regler från EU. Du kan finna dessa i EUR-Lex. Att söka efter en specifik lag i EUR-Lex kan vara svårt. Databasen erbjuder dock en sökfunktion i fritext. Problemet kan vara att finna adekvata sökord. Betydligt enklare blir det om du har åtkomst till det så kallade Seelignumret, som alla rättsdokument är utrustade med. I riksdagens SFS-register finns numera detta nummer angivet.

Domstolar

I vissa situationer kan det vara intressant att också läsa om hur lagarna tillämpas i våra domstolar. På Domstolsväsendets rättsinformation kan du finna referat från olika typer av domstolar med prejudicerande funktion.

Kent Pettersson
2009-12-15

Att finna statistiska uppgifter är ofta knepigt, särskilt om man vill ha uppgifter från andra länder. I Sverige har statistik samlats sedan 1686 års lag om kyrkobokföring och 1858 bildades Statistiska centralbyrån (SCB). Det är bara Sverige och Finland som har en sådan lång kontinuitet av centralt insamlad statistik i världen.

Sveriges officiella statistik

SCB publicerar sig i tryckt form genom serien Sveriges officiella statistik (SOS). 1994 fördes delar av SCBs statistikinsamlande uppgifter över till ett antal statliga myndigheter och dessa svarar nu själva för publiceringen av sin egen statistik. I digital form finner du statistiken (SOS) på SCBs webbsidor i statistikdatabasen. Här kan du välja statistikområde utifrån ämne. Större uttag ur statistikdatabasen är av kapacitetsskäl svåra. Till hjälp att hantera större datamängder finns därför utvecklat ett tabellhanteringsprogram PC-Axis. Med hjälp av detta program kan man bland annat bearbeta färdiga statistikfiler.

Statistisk årsbok

SCB ger också ut en allmänt inriktad Statistisk årsbok för Sverige och utöver det ett antal specialinriktade årsböcker på olika områden som jordbruk, industri, utbildning, naturmiljö etc. Boken kan du antingen ladda ner via webben eller läsa på biblioteket

Främmande länder

Internationell statistik och statistik från olika länder återfinns enklast från SCB:s egen länksamling. Här finns till exempel länkar till olika internationella organisationer som FN, OECD, EU etc. Här finns också en alfabetisk lista med länder i världen och länkar till deras statistiska myndigheter. Andra länkar finner du också via bibliotekets webbsida.

Biblioteket

På biblioteket kan du också finna svensk statistik i tryckt form, som till exempel utbildnings-, befolkning-, jordbruksstatistik etc. Det mesta av materialet kan du finna genom att söka i bibliotekskatalogen.

Kent Pettersson
2009-12-15

En databas är en samling uppgifter som är lagrade på systematiskt sätt så att de snabbt kan återfinnas.

Ett exempel på en databas är bibliotekskatalogen som innehåller uppgifter om bibliotekets böcker och som gör det möjligt att snabbt finna en särskild bok.

Det finns olika slags databaser för olika ändamål och i det här momentet kan du läsa om hur de fungerar och i vilka sammanhang man har användning för dem. Hur en databas är uppbyggd och vilka sökmöjligheter den erbjuder ser väldigt olika ut beroende på vilken typ av material den innehåller.

Sökning i databaser skiljer sig en del från sökning i sökmotorer. I momentet Sökguide finns mängder av bra tips om hur du kan göra bättre och effektivare databassökningar, titta till exempel på avsnitten om sökord och sökteknik.

Liksom Bibliotekets katalog finns databaser ofta fritt tillgängliga på Internet, men en del är kommersiella och avgiftsbelagda. Som student vid Blekinge Tekniska Högskola har du tillgång till ett flertal databaser som Biblioteket prenumererar på. När du arbetar vid en dator på campus har du automatiskt tillgång till alla informationskällor. I avsnittet ”Att söka hemifrån” i momentet Sökguide kan du läsa om hur du kommer åt bibliotekets informationskällor hemifrån.

Jenny Löfkvist
2005-06-28

ARKIV

Arkiv är en samling av dokument och handlingar (arkivalier). Termen används även för den lokal där arkivhandlingar förvaras och för den institution som lagrar och vårdar dem.

De handlingar som samlas i arkiv kan t.ex. vara protokoll, brev eller räkenskaper. Handlingarna lagras på olika medier, bl.a. papper, mikrofilm eller magnetband. Arkiv kan finnas tillgängliga delvis eller i sin helhet på Internet.

Den Nationella Arkivdatabasen (NAD) innehåller uppgifter om arkivmaterial i svenska arkiv bibliotek och museer. Den finns på CD- rom och håller på att föras över till Internet.

Riksarkivet har högsta överinseende över landents offentliga arkivväsende.

SVAR (Svensk arkivinformation) är en enhet inom Riksarkivet. Dess uppgift är bl.a. att tillgängliggöra arkivmaterial för forskning och undervisning.

Följ länken nedan för att läsa mer om arkiv. Där hittar du bland annat en guide till svensk arkivorganisation och länkar och adresser till arkiv.

GRÅTT TRYCK

Informella källor som inte har publicerats via den traditionella förlagsutgivningen brukar kallas för ”grått tryck” eller ”grå litteratur”.

Det kan till exempel röra sig om konferensbidrag, preprints, working papers, marknadsundersökningar, broschyrer, utredningar, etc. Utgivare kan till exempel vara universitet, myndigheter, organisationer eller företag. Publicering är inte deras primära verksamhet. Det kan vara i tryckt eller elektronisk form.

Grått tryck låter kanske inte så spännande, men det kan innehålla mycket intressant och värdefull information som inte finns publicerad någon annan stans. En liten andel av det gråa trycket publiceras efter hand via de traditionella publiceringsvägarna i böcker och tidskrifter, men då ofta i redigerad form och viktiga detaljer om forskningsmetod och experiment kan ha tagits bort. Det grå trycket är då den enda källan.

Grått tryck kan vara svårt att få tag på eftersom det inte följer de vanliga publicerings- och distributionsvägarna och därmed har begränsad spridning. Det ges också oftast ut i begränsad upplaga. Trots dess svåråtkomlighet används det ofta i forskningsartiklar och avhandlingar.

Hur finner man grått tryck?

En del kommersiella databaser indexerar även grått tryck och på bibliotek finns en del grått tryck. Man kan också försöka finna dokumentet direkt hos upphovsmannen eller utgivaren, till exempel via deras webbplats eller genom att kontakta dem.

Att söka arkivinformation

Jenny Löfkvist
2005-06-28

Här kan du läsa om hur man kan söka information om personer via uppslagsverk, webbplatser och sökmotorer.

En biografi är en persons levnadsbeskrivning, skriven av någon annan. Om personen själv skriver om sitt liv kallas det självbiografi. I allmänna uppslagsverk som Nationalencyklopedin och Encyclopaedia Britannica kan man hitta biografier av varierande längd.

Ämnesspecifika lexikon kan också vara användbara. Om man söker efter en författarbiografi kan man använda litteraturlexikon som t.ex. The Oxford companion to American literature. Uppslagsverket Access Science (McGraw-Hill) är en mycket bra källa för biografier inom ämnena naturvetenskap och teknik. Biblioteket har både tryckta och elektroniska lexikon och uppslagsverk.

Projekt Runeberg innehåller flera äldre lexikon och uppslagsverk med biografisk information, bland annat Svenskt biografiskt handlexikon från 1906 och både första och andra utgåvan av uppslagsverket Nordisk familjebok.

På forskares hemsidor kan man ofta hitta intressant material, t.ex. beskrivningar av forskningsprojekt, listor över vilken litteratur de har publicerat och föredrag från konferenser. Ibland finns hela texten där och ibland bara referenser. Det finns också ofta kontaktuppgifter om man vill skicka mail eller ringa för att ställa frågor.

I sökmotorn Scirus avancerade sökgränssnitt kan man välja att bara söka bland forskares hemsidor. Man kan också testa att söka forskarens namn eller universitet i sökmotorn Google.

Jenny Löfkvist
2005-06-22

Tutorials till databaser och hjälpsidor till sökmotorer och ämneskataloger på webben fungerar som stöd och handledning för den nye och ovane användaren. Det är hjälpfunktioner som finns inbyggda i systemen.

Tutorials

En introduktionstutorial är bra när du vill komma igång och söka i en ny databas. Tutorials används när nya användare ska lära sig ett system och ger ofta steg-för-steg-instruktioner. Onlinetutorials är övningssessioner som är speciellt sammansatta för att nya användare av databasen ska få en uppfattning om hur den fungerar.

Du kan i din egen takt gå igenom redan förberedda övningar och exempel i en testmiljö. Du kan gå tillbaka och repetera om du inte förstod instruktionerna första gången. Du kan följa hur man bygger upp en sökning, hur man använder tesaurus (ämnesordlista), hur olika operatorer som AND, OR och NOT används samt få många bra tips om vad du bör tänka på i just den specifika basen.

Exempel på en interaktiv online-tutorial är hjälpen till Search-funktionen i Science Direct
Hjälpsidor

De flesta sökverktyg har hjälpsidor. Ett gott råd när du söker på webben är att alltid läsa sökmotorernas och ämneskatalogernas hjälpsidor, där du bl. a. får råd hur du kan begränsa din sökning. I hjälpsidorna får du också tips om hur olika operatorer som AND, OR och NOT används samt även i övrigt många bra tips om vad du bör tänka på i just den specifika sökmotorn. Operatorernas funktioner kan variera mellan olika databaser och sökmotorer.

Vill du få bättre och mer hanterbara sökresultat bör du lära dig lite mer om det verktyg du använder dig av. Om du ägnar några minuter åt att läsa igenom dem blir det lättare för dig att hitta bra och användbar information. De hjälpsidor som finns tillgängliga, vid de olika sökmaskinerna och katalogerna, är ofta mycket värdefulla att studera i samband med informationssökning. De hjälper dig att spara tid och få mer precisa resultat i dina sökningar.

Anne-Marie Pettersson
2010-11-03