Sökstrategi
Det finns många olika sätt att finna information på. Om du till exempel ska finna material till en uppsats kanske du börjar med att använda en sökmotor som Google för att genomsöka Internet. Men det finns också många andra sätt att finna relevant information på.
Valet av sökstrategi och vilka informationskällor du använder dig av styrs av ditt informationsbehov. För att göra en bra informationssökning bör man förbereda sig och vara så systematisk som möjligt samt använda sig av fler informationskällor än sökmotorer på Internet. I det här kapitlet ska vi gå igenom några principer för hur du kan söka information på ett strukturerat sätt genom att bygga en sökstrategi.
Hur förbereder du din sökning?
Definiera problemet
Utgångspunkten för att kunna söka information är att du har definierat ditt sökproblem. Du har gjort klart för dig vad du tänker skriva om och formulerat de problem som du har tänkt besvara eller diskutera. Du har nu med andra ord operationaliserat din uppsats.
Sökord och nyckelord
Nästa steg i processen blir att välja de sökord eller nyckelord som bäst beskriver ditt ämnesval eller problem. Sökorden är de ord du själv använder för att beskriva fenomenet och nyckelord kan beskrivas som de termer en författare har använt för att beskriva en artikel eller bok. Sökorden kanske framträder helt naturligt. Men om de inte gör det får du kanske ta hjälp av lexikon och ordböcker som behandlar fackterminologi för att finna dem. När du gör databassökningen använder du antingen de egna sökorden eller de nyckelord som finns i databasens index. Det är självklart avgörande för sökningarnas kvalité att du har korrekta termer. Vid databassökningar är det också viktigt att tänka associativt. Det vill säga om du inte finner någon information med hjälp av en term, så kanske det finns någon annan som är användbar.
Språk
Likaså kan det finnas skäl att fundera på vilket språk som är relevant att söka med. I medicin till exempel används ofta latinska termer. I datavetenskap är det vanligt med en engelsk terminologi som ofta inte översätts till svenska. Vidare kan dokumenten vara skrivna på ett språk som man inte behärskar även om referensen kanske är på engelska.
Aktualitet
En annan viktig aspekt är också att ta ställning till hur gammal informationen får vara. I ett ämnesområde kanske det bara duger med dokument som kommer från de allra senaste åren. I andra ämnen som till exempel historia kanske man bara kan använda primärkällor. Vilka ofta kan vara flera hundra år gamla.
Omfattning
Innan du börjar den egentliga sökningen kan du också fundera på hur mycket informationen du behöver samla in för att lösa uppgiften. Det är ibland lätt att överrösas med information som inte är relevant. Denna risk är särskilt uppenbar när man inte tydligt har formulerat sitt problem. Å andra sidan kan det initialt vara värdefullt att läsa brett och efterhand smala av sitt ämne. Det viktiga är att inte tappa sikte på problemet.
Vetenskaplig nivå
Fundera också på vilken vetenskaplig nivå informationen ska ligga på. Det kanske inte är så klokt att använda avhandlingar eller artiklar på högsta vetenskapliga nivå om man bara ska skriva ett kort paper av översiktlig karaktär. Å andra sidan kanske den typen av material är nödvändig om man skriver på sin magisteruppsats eller avhandling.
Att välja lämpliga källor
Formella källor
Vilka källor du använder för att finna den information du behöver har självfallet en avgörande betydelse. En vanlig distinktion brukar göras mellan formella och informella källor. Formella källor är centrala i den vetenskapliga kommunikationen och kan sägas vara publicerade i någon form, till exempel i form av böcker, artiklar, rapporter etc. Fördelen med dessa är att de är lätta att kvalitetsgranska, lätta att referera till och att de är beständiga och tillgängliga genom bibliotek eller arkiv.
Informella källor
Informella källor har också en viktig funktion för den vetenskapliga kommunikationen. Exempel på sådana källor kan vara nyhetsgrupper och bloggar på Internet, seminarier och konferenser, samtal med kolleger och experter etc. Den stora fördelen med informella källor är att viktig vetenskaplig information kan distribueras snabbt, flexibelt och ofta lättillgängligt. Nackdelarna är att informationen ofta inte är kvalitetsgranskad och att den kan vara tillfällig och därigenom svår att referera till.
Primär- och sekundärkällor
En annan vanlig indelning brukar göras mellan primär- och sekundärkällor. Böcker, artiklar, avhandlingar, rapporter etc är exempel på primärkällor. Sekundärkällor är hjälpmedel av olika slag som pekar mot primärkällor. Exempel på sådana är bibliografier, referensdatabaser, bibliotekskataloger etc som har till uppgift att underlätta identifikationen av primärkällorna.
Val av källa
Du bör eftersträva att välja källor utifrån ditt ämnesområde, t ex vid val av en sekundärkälla som en referensdatabas.Oftast är dessa konstruerade utifrån ett specifikt ämnesområde. Till exempel Inspec inom teknik eller Medline inom medicin. Söker du i en biblioteksdatabas å andra sidan finner du referenser till alla möjliga ämnesområden, men där finns andra tekniker för att begränsa sökresultatet, till exempel ämnesordssökningar.
Dokumenttyp
Det är också viktigt att ha kännedom om vilka slags dokument jag kan förvänta mig att finna i en databas. Detta har betydelse för hur du ska kunna få tag på de dokument du finner. I en referensdatabas som t ex Inspec, finner du dokument som kan vara böcker, avhandlingar, artiklar i vetenskapliga tidskrifter etc, men de finns i allmänhet inte åtkomliga i fulltext. Om du istället söker i en databas som IEEE Xplore, finner du å andra sidan artiklar ur tidskrifter som är i fulltext, dvs både referensen och själva artikeltexten ligger i databasen. Eller om du går i databasen Ebrary så ligger där hela böcker direkt åtkomliga via datorn. Du behöver helt enkelt ta ställning till vilken slags material som krävs för din uppgift.
Databassökning
Att välja lämplig databas
Som framgår av ovanstående text är det avgörande för en framgångsrik informationssökning att du väljer rätt databaser. På bibliotekets webbplats finns särskilda sidor som är indelade efter ämnesområden. Här kan du finna rekommendationer på lämpliga informationskällor samt databaser.
Hjälpfunktioner
När du valt databas är det viktigt att du studerar dess innehållsbeskrivning och hjälpfunktioner. Tyvärr är det inte så att alla databaser har samma gränssnitt och sökfunktioner, vilket gör att man inte kan räkna med att den sökmetodik som man är van vid från en databas fungerar på samma sätt i en annan.Med hjälp av denna information kan du börja använda databasen på ett effektivt sätt.
Tesaurus och index
En av de viktigaste hjälpfunktionerna i en avancerad databas är dess tesaurus och index. En tesaurus består av kontrollerade ämnesord, dvs ord som medvetet valts för att beskriva ett dokument. De termer som används i tesaurusen är beständiga och används återkommande av dem som klassificerar dokumenten i databasen. Härigenom förhöjs databassökningarnas träffsäkerhet genom att dokumenten alltid klassificeras på samma sätt oberoende av vem det är som gör klassificeringen. Att söka med ämnesord från en tesaurus ger i allmänhet mycket relevanta sökresultat. Indexet består av nyckelord, dvs av termer som t ex författaren har tilldelat dokumentet. Detta kallas ibland för okontrollerade ämnesord. Dessa ämnesord är oftast mycket relevanta som beskrivnigar av dokumenten och tillåter, till skillnad från tesaurus, en mycket större variation av ämnesord. Nackdelen är att dokument som liknar varandra innehållsmässigt kan beskrivas på olika sätt beroende av vem det är som gör beskrivningen.
Booleska operatorer
De flesta databaser stödjer också sökningar med hjälp av olika operatorer. Dessa brukar kallas för booleska och närhetsoperatorer. När du är klar med dessa förberedelser är det dags att utföra sökningen. Analysera resultatet och förfina eventuellt sökningen med ytterligare ämnesord eller med helt andra om de valda inte ger ett tillfredsställande resultat.
Sökhistorik
När man utför flera sökningar i en databas är det lätt att glömma vilka ord de man började söka med. I bra databaser finns oftast en funktion i vilken du kan se den egna sökhistoriken. Utifrån denna historik kan du sedan förfina dina sökningar genom att kombinera sökord som använst tidigare med nya.
Kent Pettersson
2009-12-15
