Arkiv för december 2008
Google Scholar
Google Scholar är en sökmotor som är specialiserad på att hitta vetenskapligt material på webben. Med hjälp av det användarvänliga gränssnittet kan man söka efter vetenskapligt granskade uppsatser och artiklar, avhandlingar, böcker, referat, citeringar, abstracts och annan vetenskaplig litteratur från alla allmänna forskningsområden.
Den stora fördelen med att söka i Scholar jämfört med vanliga Google är att mycket irrelevant information filtreras bort. Söker man exempelvis på ordet ”fuzzy” får man på förstasidan i Google Scholar upp vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet ”fuzzy logic” (suddig logik), medan man på förstasidan i Google får upp sidor om humorserien ”Get Fuzzy” med katten Bucky och hunden Satchel. Är man i första hand ute efter vetenskapligt material kan det alltså löna sig att pröva att söka i Google Scholar.
Avancerad sökning
Genom att välja ”Avancerad Scholar-sökning” kan du söka mer specifikt genom att exempelvis avgränsa din sökning till att bara omfatta material publicerat i en viss tidskrift, artiklar skrivna av en viss författare eller material från ett visst årtal. Du kan även välja att begränsa din sökning till ett särskilt ämnesområde, exempelvis ”Samhällsvetenskap, konst och humaniora”.
Om du vet vad en artikel heter kan du testa att skriva in titeln i sökrutan ”Hitta artiklar med den exakta frasen”. Detta innebär att Google Scholar söker efter dokument som innehåller precis de ord (och i den ordning) som du skriver in.
Kom dock ihåg att om du inte vet exakt vad du letar efter är det alltid är bäst att börja söka brett. Använd inledningsvis ett eller två sökord för att få en så heltäckande sökning som möjligt. Efterhand som du ser vilken typ av träffar du får kan du söka mer specifikt genom att lägga till olika avgränsningar.
Tolka sökresultatet
När man utför en sökning i Google Scholar får man, precis som i vanliga Google, upp en lista med träffar. Träfflistan i Google Scholar innehåller dock ett antal olika länkar som det kan vara bra att känna till. Den här bilden visar den första träffen i följande sökning: ”a new look at fuzzy connectives”.
1. Titel
Om du klickar här länkas du till referatet av artikeln eller, i de fall då den finns fritt tillgänglig på webben, hela artikeln.
2. Ingår i grupp
Via den här länken når du en lista på andra artiklar som ingår i samma grupp av dokument, eventuellt preliminära versioner, som du kan få tillgång till.
3. Information om dokumentet (grön text)
Här visas oftast författarens namn, vilken publikation artikeln förekommer i, och vilket årtal det är ifrån.
4. Citerat av
Den här länken visar en lista över andra dokument som har citerat artiklarna i gruppen.
5. Relaterade artiklar
Här söker du efter andra dokument med liknande innehåll som i artiklarna i denna grupp.
6. Webbsökning
Genomför en sökning på webben med informationen från den här träffen. Detta innebär att en sökning sker i Google på författarens namn kombinerat med artikeltiteln.
7. Importera till EndNote (den här funktionen kräver förinställning)
Om du använder ett referenshanteringssystem såsom EndNote kan du importera sökresultaten direkt från Google Scholar. Klicka på länken ”Scholar-inställningar” på förstasidan i Google Scholar och scrolla ner till rubriken ”Bibliografiförvaltare”. Klicka i rutan framför ”Visa länkar att importera citeringar till ” och välj referenshanteringssystem i menyn.
Glöm inte att trycka på ”Spara inställningar” när du är klar. Nästa gång du söker i Google Scholar kommer det att finnas en länk under varje träff som gör att du kan importera sökresultatet till det referenshanteringssystem du valt. Om du exempelvis valde att använda EndNote kommer länken att heta ”Importera till EndNote” som i exemplet ovan. Notera att du som är student på BTH har fri tillgång till en version av EndNote som heter EndNoteWeb.
8. SFX@Blekinge
Om du följer SFX-länken får du information om hur du kan få tag på dokumentet via BTH:s bibliotek. Oftast så har du som student på BTH tillgång till dokumentet i fulltext om SFX-länken återfinns brevid dokumentets titel, men om SFX-länken är placerad i den nedre länkraden finns materialet vanligtvis inte i fulltext. Du kan då istället använda SFX-länken för att beställa dokumentet från biblioteket. Observera att det kan finnas undantag, så var alltid noga med att testa SFX-länken om du hittar ett dokument som du är intresserad av.
Hur rankas resultatet i Google Scholar?
Träffarna listas efter relevans, vilket innebär att den mest relevanta träffen hamnar överst. Google Scholar värderar dokument efter hur ofta det har citerats i annan vetenskaplig litteratur, vilken publikation det förekommer i, textinnehållet och vem som har författat det.
Hur får man tag på materialet?
Om du som är student eller personal på BTH loggar in via den här adressen kan du få direkt tillgång till bibliotekets fulltextresurser genom Google Scholar: http://miman.bib.bth.se/login?url=http://scholar.google.se/
Använd alltid länken SFX@Blekinge om den finns tillgänglig i träfflistan, eftersom du då automatiskt länkas vidare till det aktuella dokumentet i fulltext. Det ska dock påpekas att inte alla dokument är tillgängliga i fulltext, trots att det finns en SFX-länk att följa. I de fall då dokumentet inte är tillgängligt har du möjlighet att beställa en kopia av dokumentet genom att fylla i formuläret som du når via länken ”Beställ dokumentet via ditt bibliotek”.
Tips
- I samband med informationssökning bör man sträva efter att använda sig av flera olika informationskällor för att få ett så heltäckande sökresultat som möjligt. Det är inte ovanligt att en viss artikel saknas i en databas, men finns i fulltext i en annan. Google Scholar är därför lämpligt att använda som ett komplement till andra informationskällor, såsom mer ämnesspecifika databaser eller bibliotekskataloger.
- Google Scholar är mycket användbart för att hitta fullständiga referenser till artiklar. Om du exempelvis har en artikeltitel, men inte vet i vilken tidskrift den publicerades eller vilket år den kom ut kan du med hjälp av en sökning i Google Scholar oftast hitta de uppgifter du söker.
- Som student på BTH har du tillgång till referenshanteringssystemet EndNoteWeb, och att använda sig av detta kan underlätta när man skriver en uppsats eller en längre rapport. I Google Scholar finns en funktion som gör att du kan importera sökresultaten till din dator på ett smidigt sätt. Se ovan för en beskrivning om hur du aktiverar denna funktion.
- Det finns fler sökmotorer än Google Scholar som är specialiserade på vetenskapligt material. Prova gärna att söka i flera olika för att se hur resultatet skiljer sig åt. Läs mer om detta i avsnittet om Vetenskapliga resurser.
Länkar
Hjälpavsnitt för Google Scholar
Avancerade söktips för Google Scholar
/Ted Gunnarsson
2008-12-11
Skapa referenser i LIBRIS
I de svenska universitets- och högskolebibliotekens gemensamma katalog, LIBRIS, finns ett praktiskt verktyg för att skapa referenser till böcker och andra publikationer. Med hjälp av den här funktionen behöver författaren inte skriva ner sina referenser för hand utan kan på ett enkelt sätt kopiera och klistra in referenserna i sin text eller importera dem till ett referenshanteringsprogram som exempelvis EndNoteWeb.
Skapa referenser i LIBRIS
Börja med att söka upp den publikation som du vill skapa en referens till. I det här fallet vill vi skapa en referens till boken Crimeware av Markus Jakobsson och Zulfikar Ramzan. När man har hittat boken i LIBRIS klickar man på länken ”Skapa referens” i det grå fältet under titelinformationen.
Vi får nu upp en sida där det finns två olika alternativ: Spara som fil eller klipp och klistra.
Från den högra spalten kan man på ett enkelt sätt kopiera referensen i det format man vill ha och klistra in den direkt i sin referenslista. En nackdel är dock att det än så länge bara finns ett fåtal olika referenssystem att välja mellan.
I rutan till vänster finns möjligheten att spara ner referensen som en fil till sin egen dator. Denna fil kan sedan importeras till ett referenshanteringssystem.
Du kan spara dina referenser i följande format:
- Klartext - Enkel text för att man lätt ska kunna identifiera verket
- Harvardsystemet - Ett vanligt referens- eller citeringsformat som uppger källor på ett standardiserat sätt
- Oxfordsystemet - Ett annat referens- eller citeringsformat som uppger källor på ett standardiserat sätt
- BibTex - Referensformat som används tillsammans med typsättningssystemet LaTeX
- RefWorks - taggat bibliografiskt format för referenshantering
- RIS - Taggat bibliografiskt format för referenshantering i t.ex. referenshanteringssystemen EndNote, ProCite och RefManager
- MARC-XML - MARC-posten i det standardiserade MARC-XML-formatet
(Hämtat från LIBRIS hjälpsidor)
Importera referenser från LIBRIS till EndNoteWeb
Eftersom alla studenter på BTH har fri tillgång till EndNoteWeb är det ett lämpligt referenshanteringssystem att använda som exempel. För att kunna importera referensen till EndNoteWeb väljer man i det här läget ”.RIS” i rutan ”Format” och klickar på ”Spara som fil”.
Du får nu välja var på din dator du vill spara .RIS-filen. När du har gjort detta kan du logga in på EndNoteWeb och ladda upp referensen. I EndNoteWeb väljer du fliken ”Collect” och sedan ”Import References”. Leta upp din sparade .RIS-fil och välj sedan ”RefMan RIS” i fältet ”Filter”. Klicka på ”Import” för att lägga till referensen i din lista.
Zotero
Du som använder Mozilla Firefox kan gratis ladda ner en plugin till din webbläsare som heter Zotero. Zotero är ett referenshanteringsprogram som är fullt kompatibelt med LIBRIS. När du har sökt fram en viss titel eller fått fram en träfflista kan du enkelt importera posterna från LIBRIS till Zotero genom att klicka på den ikon som dyker upp i adressfältet i webbläsaren. Du kan läsa mer om Zotero på www.zotero.org.
Länkar
/Ted Gunnarsson
2008-12-11
