Searchguide – BTH

Förutsättningarna för Vetenskaplig kommunikation har förändrats genom århundradena. Fortfarande är det dock den allra mest ursprungliga kommunikationsformen – personlig kontakt – som (genom bla. epost) fortfarande är den mest värdefulla. Men även möten och konferenser är uppskattade kommunikationsformer som stått sig genom seklen.

Den första vetenskapliga publiceringen går inte att datera exakt men vi vet att sådan skedde för tusentals år sedan i Persien och Kina. Vanligtvis tänker man kanske dock på de klassiska grekiska filosoferna och vetenskapsmännen som Platon och Aristoteles mfl. som under 300-talet före Kristus samlade lärjungar och mästare i Akademien för att samtala och sprida kunskap om tingens beskaffenhet.

Under Medeltiden koncentrerade sig de lärde på att samla in och föra vidare uråldriga kunskaper och traditioner, dit bl a de klassiska grekiska hörde. Under medeltiden blev översättningar från arabiska och grekiska till hebreiska och latin så pass vanligt att nya yrkesgrupper bildades för att distribuera och på annat sätt hantera dessa dokument – tryckare, bokförsäljare, förläggare och bibliotekarier – de sistnämnda verkade vid de medeltida universiteten och systematiserade och ordnade alla de manuskript som strömmade in från encyclopedister och översättare.

Men det är först med Renässansen som man kan säga att den moderna vetenskapen, som vi känner den, kan sägas börja. Renässansens vetenskapliga revolution innebar så mycket mer än att nedteckna och samla in existerande kunskap. Renässansens forskaren var en mångsysslare och experimentator som framställde mängder av kunskaper som inte passade inom existerande system. Leonardo Da Vinci och Francis Bacon är två kända namn under denna tid.

Vetenskapliga sällskap

Angreppssättet att se framåt och inte bakåt krävde nya snabbare sätt att kommunicera och det är nu i början på 1600-talet som det första vetenskapliga sällskapen bildas i Italien. Accademia dei Lincei grundades i Rom och sällskapets forskningsresultat och experiment skildrades i publikationen ”Gesta Lyceorum”. De mest kända vetenskapliga sällskapet i världen ”The Royal Society” i London bildades i mitten av 1600-talet då forskare spontant träffades för att diskutera sin forskning. Sällskapet formaliserades slutligen genom att Charles II utfärdade ett privilegiebrev 1662.

Philosophical Transactions

Idag är Royal Societis tidskrift ”Philosophical Transactions” den äldsta vetenskapliga tidskrift som fortfarande ges ut. Under senare delen av 1600-talet och början av 1700-talet blev privata bibliotek allt vanligare och därmed blev också böcker ett erkänt sätt för vetenskapsmän att kommunicera.

Specialiserade sällskap

Under 1700-talet började specialiserade sällskap dyka upp och flera naturhistoriska museum grundas. Exermpel på detta är Kungl. Svenska Vetenskapsakademien 1739, The British Museum och Svenska Vitterhetsakademi 1753, Svenska Akademien 1786.

Specialiserade tidskrifter

Under 1770-talet skapades flera specialiserade tidskrifter inom medicin, kemi, botanik och matematik. Utbyte av Abstrakts blev ett uppskattat sätt att sköta vetenskaplig kommunikation men sågs också som ett tecken på att ett grundläggande problem inom vetenskapen nu gjort entré. Mot 1700-talets slut hörs klagoröster över den oerhörda tillväxten av den vetenskapliga litteraturen; över svårigheterna att bestämma ämnet på en bok eller artikel genom att enbart gå efter titeln; dålig vetenskaplig kvalitet och svårigheten att få ta på källmaterial. Klagomål som följt oss genom århundradena

Tillämpad vetenskap och ingenjörskonst samt modern industriell utveckling dominerar under 1800-talet som också var patentens gyllene århundrade. Abstrakt och indexering blir väletablerat.

1900-talet -

Till de händelser och trender som påverkade den vetenskapliga kommunikationen mest under 1900-talet hör etablerandet av multinationella företag, uppkomsten av statliga forskningsinstitut och institutioner; Big Science med sina team och interinstitutionella samarbetssätt; ökad specialisering, ökande process-hastighet och lagringskapacitet hos datorer för att arkivera, analysera eller söka och visa data.; Engelska etableras som det dominerande vetenskapliga språket, Internationella organisationer ökar internationellt samarbete; femtio gånger mer publikationer inom vetenskap och teknik än under alla föregående århundraden sammanlagt.

Personlig kontakt

Förutsättningarna för Vetenskaplig kommunikation har verkligen förändrats genom århundradena men fortfarande är det den allra mest ursprungliga kommunikationsformen – personlig kontakt – som (genom bla. Epost) fortfarande är den mest värdefulla. Men även möten och konferenser är uppskattade kommunikationsformer som stått sig genom seklen. Sekundärlitteraturen fortsätter att vara en viktig informationskälla eftersom primärlitteraturen ges ut i sådan rasande fart att ingen vetenskapsman längre hinner absorbera nyheterna inom sitt ämnesområde fullt ut, vilket, som vi sett, varit ett faktum allt sedan 1700-talet.

Fritt tillgängligt

På senare tid har den traditionella vetenskapliga publiceringsmodellen som baserats på att statligt betalda forskare förser kommersiella förlag med gratis material blivit allt mer ifrågasatt. Förlagen hyr in granskare och redaktörer från vetenskapssamfundet för att filtrera och granska artikelmaterialet som ges ut i tidskrifter som sedan statligt finansierade bibliotek köper in. Bibliotekens läsekrets består i stor utsträckning av samma personer som producerat tidskrifternas innhåll.  Fram till slutet av 1900-talet har systemet fungerat och främst av två anledningar: meritering och nyhetsspridning.

Protest mot orimliga prisökningar

Men i slutet av förra seklet började orimliga prisökningar på vetenskapliga tidskrifter att få både bibliotek och forskare att protestera högljutt. Exempel på prisökningar upp till 4 gånger konsumentprisindex var inte ovanligt. Detta förhållande fick både forskare och bibliotek att reagera. Biblioteken genom att säga upp prenumerationer och börja bygga egna databas-arkiv för vetenskapligt material och forskarna genom att publicera artiklar i dessa arkiv samt att starta egna vetenskapliga tidskrifter som fritt tillgängliggjorde artiklar via Internet. Utvecklingen av Internet och WWW har påskyndat paradigmskiftet inom den vetenskapliga publiceringen.

Parallella publiceringsprocesser

Idag hörs röster om kräver att forskningspublicering ska vara fritt tillgängligt allt oftare. I början av 2010 gick svenska Vetenskapsrådet ut och meddelade att de i fortstättningen kräver att forskning finansierad av dem ska vara fritt tillgängligt. Tidigare har Europeiska forksningsrådet rekommenderat detta och även på regeringsnivå börjar man nu se över möjligheterna att kräva att resultaten av statligt finansierad forskning också finns fritt tillgänglig för alla.

Peter Linde
2010-09-06