Referenser
När man skriver en rapport eller uppsats ska man tydligt visa vad det är som man inte har tänkt ut själv. Att använda någon annans idéer eller tankar, utan att ange källan, är inte tillåtet.
Dessutom kan det finnas ett intresse hos de som läser din text att tränga djupare in i det du skriver om. Då är det till hjälp om det finns tydliga hänvisningar till vidare läsning.
Låt oss börja med att klargöra begreppen.
Källa
Det är från källan du har hämtat information. Källor kan vara tryckta , som böcker, artiklar och rapporter, men även intervjuer, filmer och information på webben kan användas som källor.
Texthänvisning
I den text du skriver ska du ange om något är hämtat från en källa, det gör du med en texthänvisning som ofta vävs in i texten.
Comfort (1997, p. 58) claimed that…
Referens
Den källa du tar upp i din texthänvisning ska beskrivas på ett mer fullständigt sätt i referensen. Här är ett exempel på en referens till en bok:
Comfort, A. (1997). Budgets of parliaments : what are the procedures involved?. Luxemburg, EUROP.
Källförteckning
Källförteckningen kallas även ibland för Referenslista och är följaktligen en lista över dina referenser, som du placerar sist i ditt arbete.
Biblioteket på Högskolan i Borås har lagt ut ett exempel på hur en källförteckning kan se ut.
Det finns flera olika vedertagna stilar som man använder för att hänvisa till sina källor, skriva referenser och för att ställa upp källförteckningar. Några av de mest använda stilarna på universitet och högskolor är Harvard, MLA, APA och IEEE.
Hör med din handledare för att få veta vilken stil man använder inom ditt ämne.
Det är viktigt att du tar med tillräckligt mycket information för att läsarna ska kunna hitta från referensen till de böcker, artiklar osv. som du har som källor.
Författare, titel och årtal är exempel på uppgifter som ska vara med. Vad du ska ha med förutom detta beror lite på vilken typ av källa som du hänvisar till.
Nedan finns några exempel på hur referenser kan se ut i ett par olika stilar.
Bok (MLA)
Henningsson, Kennet. A Fault Classification Approach to Software Process Improvement. Blekinge Institute of Technology Licentiate Series, 2005:03. Karlskrona: Blekinge Institute of Technology [Blekinge tekniska högskola], 2005.
Bok (APA)
Henningsson, K. (2005). A fault classification approach to software process improvement. Karlskrona: Blekinge Institute of Technology [Blekinge tekniska högskola].
Tidskriftsartikel (MLA)
Jia, Lin, and Jing-qi Yuan. ”Nonlinear Dynamic Compensation of Sensors and Its Realization Based on Dsp.” Journal of Data Acquisition & Processing 20.1 (2005): 96-9.
Tidskriftsartikel (APA)
Jia, L., & Yuan, J.-q. (2005). Nonlinear dynamic compensation of sensors and its realization based on DSP. Journal of Data Acquisition & Processing, 20(1), 96-99.
Dokument på webben (MLA)
Weart, Spencer. ”Aerosols: Effects of Haze and Cloud.” American Institute of Physics. Web. 8 Aug. 2011. <http://www.aip.org/history/climate/aerosol.htm>.
Dokument på webben (APA)
Weart, S. (2011). Aerosols: effects of haze and cloud. American Institute of Physics. Retrieved 2011-08-11, from the World Wide Web: http://www.aip.org/history/climate/aerosol.htm
Mer information
Titta på en instruktionsfilm (på engelska) som tar upp hur man tolkar och använder texthänvisningar, referenser och källförteckningar.
Det finns flera referenshanteringsprogram som kan hjälpa dig att samla in referenser och infoga dem i din text på ett korrekt sätt. Läs mer i Stora sökguidens avsnitt om referenshanteringsprogram.
Det finns många som tagit på sig att skriva utförligt om hur man skriver referenser och citat.
Luleå universitetsbibliotek har en bra guide:
Att referera (2009). [Elektronisk] Luleå : Luleå universitetsbibliotek. Tillgänglig: http://www.ltu.se/lib/services/courses/d24259 [2010-01-04]
Teknologibiblioteken har skrivit ett kapitel om rapportskrivning och referenshantering som man hittar i:
Kihlén, Elisabeth och Agneta Lantz (2005). [Elektronisk] Vägar till teknisk vetenskaplig information. 3. rev. uppl. Teknologibiblioteken Tillgänglig: http://130.236.84.42/utbildning/tgv/tgv.htm [2010-01-04]
Vi har också gjort en ”referensmaskin” där du kan se hur olika referenser kan se ut beroende på vad du refererar till (bok, artikel, webbsida) och vilken stil du vill använda:
Olika referenssystem
Översikt med animationer från University of Melbournes webbplats över olika referensstilar (Bland andra APA, Harvard, IEEE och Vancouver).
Harvardsystemet
En guide till Harvardsystemet från högskolan i Borås.
Referenser enligt Jarl Backman
Litteraturreferenser enligt Jarl Backman. Sammanställningen gjord av Luleå Tekniska Universitet.
Att skriva litteraturreferenser
Citering av elektroniska källor
Guide till citering av elektroniska källor från Lunds universitetsbibliotek.
Hur citeras elektroniska källor?
Vancouversystemet
Information om Vancouversystemet från International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE).
Referenser enligt Vancouversystemet
IEEE
Exempel på hur du skriver referenser enligt IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers)
Hitta referenser
Hitta artiklar med hjälp av referenser
Sök artikeln med hjälp av referensen. Verktyget är fritt men inloggning krävs för att komma åt artiklarna.
Hitta artiklar med hjälp av en DOI
Ta fram en artikel genom att skriva in dess Digital object identifier (eller DOI). Den används för att urskilja elektroniska dokument och kan liknas vid det ISBN-nummer som ges till tryckta böcker. En DOI består av en alfanumerisk teckensträng, som från utgivaren tillkommer dokumentet första gången det publiceras digitalt.
Anna Stockman
2011-07-28
