Forskningsmetodik
Detta avsnitt behandlar ämnet forskningsmetodik på ett övergripande plan och tar i korthet upp vad du som student bör fundera över när du ska skriva uppsats för högskolans räkning. All information är hämtad från de källor som återges längst ner på sidan.
Vad är forskning?
Forskning kan på ett mycket förenklat sätt beskrivas som sökandet efter och framtagandet av ny kunskap. Genom att på ett systematiskt och metodisk sätt undersöka trovärdigheten i en teori med ett kritiskt förhållningssätt utvinner man ny kunskap.
Olika typer av projekt
Det finns en hel del olika typer av projekt inom vilka du bör komma i kontakt med begreppet forskningsmetodik. Det kan röra sig om forskning, utredningsprojekt, utvecklingsprojekt eller kvalitetsutredningar. Gränsen mellan dessa olika typer är kanske inte alltid den lättaste att dra men det underlättar ditt fortsatta arbete med forskningsmetodik att inledningsvis klargöra vad det är för typ av projekt du har framför dig. Valet av projekt kan nämligen också spela in på valet av forskningsmetod.
Val av forskningsmetod
Man väljer ofta att skilja på två metodiska angreppssätt inom ramen för forskning. De två olika tillvägagångssätten baseras på huruvida det är ”mjuk” eller ”hård” data vi undersöker och det handlar om kvalitativa respektive kvantitativa metoder. Det existerar inte direkt någon konkurrens mellan de båda metoderna utan snarare har de olika starka och svaga sidor och passar därmed olika bra i olika forskningssituationer. Förenklat skulle man kunna säga att valet av forskningsmetod kan styras av på vilket sätt och i vilken utsträckning man vill arbeta med siffror och statistik. Grundidén är dock att valet av problemställning, efter genomgång av respektive metods styrkor och svagheter, bör styra valet av metod.
Kvalitativa metoder
Kvalitativa metoder passar bra när du vill skapa dig en djupare förståelse för ett problemområde eller ett fenomen. Det handlar inte i så stor utsträckning om att avgöra huruvida resultatet är generaliserbart eller inte utan snarare om att skaffa sig en djupare förståelse i kombination med att förstå den helhet som problemet/fenomenet befinner sig i. De kvalitativa metoderna kännetecknas av en närhet till informationskällorna varför också olika former av intervjuer är bra exempel på detta angreppssätt.
Kvantitativa metoder
I motsats till de kvalitativa metoderna kännetecknas de kvantitativa av en hög grad av formalisering och struktur. Forskaren har en betydligt större kontroll över undersökningssituationen och metoderna bestämmer på förhand vilka svar som kan tänkas ges på frågor kring det utvalda problemområdet. Forskaren har ett avstånd till informationskällorna och selekterar dessa källor väl. Kvantitativa metoder lämpar sig således för formaliserade analyser, jämförelser och testning av generaliserbarhet i kombination med statistiska mätmetoder. Ett exempel på en kvantitativ metod är enkätundersökning.
Forskningsprocessen
Oavsett vad det är du väljer att undersöka måste du genomgå ett antal steg i forskningsprocessen. Först och främst måste du identifiera och skaffa dig kunskap om problemområdet (litteraturgenomgång), sedan gäller det att precisera problemet och ta reda på vad det är du vill undersöka.
Figuren visar hur problemområdet successivt avgränsas genom litteraturgenomgången och slutligen kan preciseras.
Efter detta steg behöver du ta ställning till hur du ska undersöka det specifika problemet, med andra ord hur din undersökningsgrupp ska se ut. Hur ska den faktiska undersökningen läggas upp och vilka tekniker för att samla in information på ska du använda dig av? Efter detta steg kommer själva genomförandet varpå bearbetning och analys följer, och sist men inte minst redovisning och rapportering.
Exempel på nyttiga referenser:
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund, Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund, Studentlitteratur.
Thurén, T. (1998). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm, Liber AB.
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund, Studentlitteratur.
Annika Lindquist
2005-01-22
