Searchguide – BTH

Tack vare att många databaser numer erbjuder automatisk litteraturbevakning är det enklare att hålla sig ajour med de senaste forskningsrönen inom ett ämne.

Selektiv Delgivning av Information (SDI)

En stående ämnesbevakning (SDI – selective dissemination of information)ger dig en översikt över nyheter inom ditt intresseområde. Du skapar en sökprofil som regelbundet körs i databasen och om något nytt dokument matchar din söksträng får du en hänvisning till det via epost. Det är oftast gratis att få emailalerts, men sen får man ta fram artikeln i fulltext själv.

Innehållsförteckningar (TOC – table of contents)

Många förlag, både med elektronisk och tryckt utgivning, erbjuder möjlighet att prenumerera på nyutkomna tidskrifters innehållsförteckningar. Då får man förutom innehållsförteckningen oftast korta sammanfattningar av de artiklar som har publicerats.
Det krävs i stort sett bara att man registrerar sin epostadress och vilka intresseområden / tidskrifter man är intresserad av.

Den ultimata sökprofilen

Räkna med att det tar tid att få fram en bra sökprofil / söksträng. I början är det lätt att man gör för breda avgränsningar och eposten fylls snabbt med material som är halvintressant men som man varken har tid eller möjlighet att gå igenom. För att undvika detta väljer man istället en för smal avgränsning och får inga träffar alls. Det är klokt att lägga lite extra tid på att hitta rätt sökprofil.

Det lönar sig i längden att ha en effektiv ämnesbevakning. Tyvärr kan man inte räkna med att kunna köra samma söksträng i alla databaser. Varken sökspråk, indexering eller tesaurer (ämnesordslistor) är standardiserade och används överallt.
Acceptera att det tar tid att få fram en effektiv sökprofil. Undersök vilka finesser/egenheter det finns i de databaser du är intresserad av (läs om sökteknik i databasens hjälptext), reflektera över sökresultatet och om du är nöjd med det eller om det går att göra justeringar i söksträngen.

Eva Norling
2005-06-21

Referenshantering handlar om att hålla reda på de referenser till böcker, artiklar och annat material som man vill hänvisa till. Det handlar också om att presentera referenserna på ett korrekt sätt, både i texten och i litteraturförteckningen. Referenshanteringsprogram hjälper dig att hantera dina referenser under hela skrivprocessen, från informationssökning till publicering av din färdiga text.

När man ska skriva ett vetenskapligt arbete upptäcker många att det kan vara svårt att hålla reda på referenserna till det material man vill hänvisa till. Ett annat problem brukar dyka upp när man ska publicera sig; sätten att skriva texthänvisningar och referenser är enormt många och det är ett tidsödande arbete att få det helt rätt.

Läs hela inlägget här »

Om du letar efter fria vetenskapliga resurser på webben, håll tre saker i minnet: Var kritisk, bygg nätverk och lista bra vetenskapliga resurser.

Om du letar efter fria vetenskapliga resurser på webben bör du hålla åtminstone tre saker i minnet:

1. Var kritisk och försök att kritiskt bedöma de resurser du söker upp.
2. Försök att bygga upp någon slags kunskaps- eller informationsnätverk för att genom det samla information om den dynamiska och ständigt föränderliga webben där möjligheter och resurser kommer och går. Försök att hålla dig ajour genom böcker, artiklar och kunniga kollegor eller kamrater och sist men inte minst – använd nyhetsbrev och e-post listor.
3. Allting på webben inte är åtkomligt genom en knapptryckning via söktjänster som Google och AltaVista etc. Många resurser är osynliga för söktjänsterna ovan beroende på flera orsaker. En stor del av informationen på webben finns i dynamiska databaser som är osynliga för vanliga söktjänster. Informationen kan vara arkiverad i format som söktjänster har svårt att tolka som PDF- och PostScript filer; eller så är informationen helt enkelt lösenordsskyddad. Vi diskuterar ju fria vetenskapliga resurser så det senast nämnda problemet angår ju inte oss just i detta sammanhang men det skadar alltså inte att göra en lista över länkar till bra vetenskapliga resurser och sedan expandera därifrån.

En stor del av den fria vetenskapliga informationen på webben är granskad och saklig men det hindrar inte att du själv förhåller dig kritisk till de resurser du finner. Ett av de viktigaste kriterierna för ett sådant förhållningssätt är att kolla upp författaren. Vilken auktoritet står bakom informationen? Är denne välkänd inom ämnesområdet? Kolla om författaren har skrivit andra artiklar eller texter. Vilken är författarens position, vilken organisation tillhör han/hon? Ett minimalt kriteria för att lita på författaren är att adress och telefonnummer plus epost-adress finns tillgängligt.
Om du finner ett förlagsnamn som du känner igen kan det vara ett värdefullt tecken på att informationen är pålitlig. Detsamma gäller om dokumentet verkar ligga på en server hos en välkänd organisation. Är dokumenten lagrade på personliga Internetkonton bör man se upp!
Fråga dig alltid om dokumentet är vetenskapligt strukturerat. Finns det en referenslista? Finns metod och angreppssätt beskrivna på ett vetenskapligt sätt?

För att hitta och hålla koll på de resurser som finns och de som är I vardande finns det flera bra nyhetsbrev. Nedan finner du en annoterade lista över några sådana.

The Scout Report

På hemsidan står det “Sedan 1994 har Internet Scout Project satt fokus på forskning och utvecklingsprojekt som förser omvärlden med bättre redskap och tjänster för att finna, filtrera och leverera information och metadata online”.
Scoutservern finns vid University of Wisconsin-Madison´s campus och utkommer varje fredag, tillgänglig via webben eller e-post. Det är ett lättillgängligt sätt att hålla sig informerad om värdefulla resurser på Internet och tjänsten tillhandahålls av bibliotekarier och informationsvetare vilket garanterar en bra kvalitet. Kolla in möjligheterna att prenumerera på:
http://scout.wisc.edu

Librarians´ index to the Internet

The Librarians’ Index to the Internet är en välorganiserad utgångspunkt för dem som söker ett pålitligt och välorganiserat index till utvalda internetresurser. Tjänsten är ett sökbart annoterat ämnesindex på tiotusentals internetresurser utvalda av folkbibliotekarier. Men även om tjänsten riktar sig till användare av folkbibliotek finns här ett stort urval bra vetenskapliga resurser. Tjänsten påminner starkt om Yahoo i sin struktur. Man kan prenumerera på nyhetsbrev som påminner när nya resurser tillförs tjänsten. http://lii.org/

Free Pint

Free Pint är ett nyhetsbrev som baseras på ett nätverk av närmare 70 000 informations specialister runt om I världen. Nyhetsbrevet är gratis och består av ett antal sektioner som tar upp olika ämnesområden. Free Pint är värdefull för att den uppväger dominansen av amerikanska resurser genom att favorisera europeiska och andra källor. En annan bra sak med Free Pint är baren där du kan ställa knepiga frågor om webben eller diskutera med och hjälpa andra bargäster med deras problem.
http://www.freepint.co.uk

SPARC Open Access News Letter

Söker man nyheter om vad som sker inom Open Access rörelsen är Sparc Open Access News Letter (SOAN) av Peter Suber ett måste. SOAN har funnits sedan 2003. Prenumeration på nyhetsbrevet och tillgång till diskussionsforum är gratis
http://www.arl.org/sparc/soa/index.html

BioMedCentral

Är man intresserad att följa biomedicinsk forskning och hitta fria resurser inom detta ämnesområde bör man registrera för gratis och kontinuerlig information via Biomed Central som är en av de äldsta och mest använda resurser inom biomedicinen I världen.
http://www.biomedcentral.com/

OAIster

Är en söktjänst som utvecklades vid University of Michigan men som nu drivs av OCLC. OAIster ger tillgång till runt 1000 fria vetenskapliga arkiv världen över som tillsammans har drygt 25 miljoner poster.
http://www.oclc.org/oaister/

Peter Linde
2010-09-06

Ett av de främsta målen med BTH:s forskningsdatabas är att försöka göra högskolans forskning mer tillgänglig men också tillgänglig i fulltext. Enligt riktlinjer från regering och Högskoleverket stödjer vi idén om att vetenskaplig information ska vara åtkomlig i så hög utsträckning som möjligt och gynnar därför aktivt initiativ som tar ställning för sådan fri tillgång

Forskningen på BTH spänner över en mängd ämnesområden, från teknologi till humaniora, från företagsekonomi till hälsovetenskap och är idag organiserad i fyra sektioner: Sektionen för teknik, Sektionen för management , Sektionen för hälsa och Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad. Forskningen är som mest intensiv inom Signalbehandling och Datavetenskap.

Ett av de främsta målen med BTHs forskningsdatabas är att försöka göra högskolans forskning tillgänglig i fulltext. Enligt riktlinjer från regering och Högskoleverket stödjer vi idén om att vetenskaplig information ska vara fritt tillgänglig i så hög utsträckning som möjligt och gynnar därför aktivt initiativ som tar ställning för sådan fri tillgång (Open Archives Initiative, Berlin Declaration etc.) genom att implementera Open Archives Metadata Harvesting Protocol (OAI-PMH) i våra databaser. Detta betyder att material i BTHs forskningsdatabas också är sökbart och åtkomligt från vetenskapliga webbtjänster som OAIster, google, Google Scholar, SwePub etc.

Länk till BTHs forskningsdatabas

Peter Linde
2010-09-06

Viktiga forskningsresultat publiceras ofta på nationella eller internationella konferenser. Information om att en konferens ska hållas annonseras ofta långt i förväg genom program och inbjudan till att inlämna bidrag (papers). Det är vanligt att papers trycks upp före konferensen (preprints) som skickas ut till deltagarna eller delas ut i samband med mötet. Bidragen trycks sedan ofta upp i efterhand.

Du kan söka på konferenser i en databas som heter ISI. I denna kan du söka på ämne, författare, titel etc.

Konferensbidrag finns i allmänhet även bevakade i andra typer av databaser. I referensdatabasen Inspec t ex kan du med fördel söka enbart efter konferensbidrag genom att göra en förhandsinställning under Limit by och välja Conference proceedings

Andra vanligt förekommande former för vetenskaplig kommunikation är s.k. elektroniska konferenser, som ju var en av de tidigaste företeelserna på Internet. Hit hör diskussionslistor, Usenet usegroups, mailing lists etc.

Kent Pettersson
2009-12-15

Förutsättningarna för Vetenskaplig kommunikation har förändrats genom århundradena. Fortfarande är det dock den allra mest ursprungliga kommunikationsformen – personlig kontakt – som (genom bla. epost) fortfarande är den mest värdefulla. Men även möten och konferenser är uppskattade kommunikationsformer som stått sig genom seklen.

Den första vetenskapliga publiceringen går inte att datera exakt men vi vet att sådan skedde för tusentals år sedan i Persien och Kina. Vanligtvis tänker man kanske dock på de klassiska grekiska filosoferna och vetenskapsmännen som Platon och Aristoteles mfl. som under 300-talet före Kristus samlade lärjungar och mästare i Akademien för att samtala och sprida kunskap om tingens beskaffenhet.

Under Medeltiden koncentrerade sig de lärde på att samla in och föra vidare uråldriga kunskaper och traditioner, dit bl a de klassiska grekiska hörde. Under medeltiden blev översättningar från arabiska och grekiska till hebreiska och latin så pass vanligt att nya yrkesgrupper bildades för att distribuera och på annat sätt hantera dessa dokument – tryckare, bokförsäljare, förläggare och bibliotekarier – de sistnämnda verkade vid de medeltida universiteten och systematiserade och ordnade alla de manuskript som strömmade in från encyclopedister och översättare.

Men det är först med Renässansen som man kan säga att den moderna vetenskapen, som vi känner den, kan sägas börja. Renässansens vetenskapliga revolution innebar så mycket mer än att nedteckna och samla in existerande kunskap. Renässansens forskaren var en mångsysslare och experimentator som framställde mängder av kunskaper som inte passade inom existerande system. Leonardo Da Vinci och Francis Bacon är två kända namn under denna tid.

Vetenskapliga sällskap

Angreppssättet att se framåt och inte bakåt krävde nya snabbare sätt att kommunicera och det är nu i början på 1600-talet som det första vetenskapliga sällskapen bildas i Italien. Accademia dei Lincei grundades i Rom och sällskapets forskningsresultat och experiment skildrades i publikationen ”Gesta Lyceorum”. De mest kända vetenskapliga sällskapet i världen ”The Royal Society” i London bildades i mitten av 1600-talet då forskare spontant träffades för att diskutera sin forskning. Sällskapet formaliserades slutligen genom att Charles II utfärdade ett privilegiebrev 1662.

Philosophical Transactions

Idag är Royal Societis tidskrift ”Philosophical Transactions” den äldsta vetenskapliga tidskrift som fortfarande ges ut. Under senare delen av 1600-talet och början av 1700-talet blev privata bibliotek allt vanligare och därmed blev också böcker ett erkänt sätt för vetenskapsmän att kommunicera.

Specialiserade sällskap

Under 1700-talet började specialiserade sällskap dyka upp och flera naturhistoriska museum grundas. Exermpel på detta är Kungl. Svenska Vetenskapsakademien 1739, The British Museum och Svenska Vitterhetsakademi 1753, Svenska Akademien 1786.

Specialiserade tidskrifter

Under 1770-talet skapades flera specialiserade tidskrifter inom medicin, kemi, botanik och matematik. Utbyte av Abstrakts blev ett uppskattat sätt att sköta vetenskaplig kommunikation men sågs också som ett tecken på att ett grundläggande problem inom vetenskapen nu gjort entré. Mot 1700-talets slut hörs klagoröster över den oerhörda tillväxten av den vetenskapliga litteraturen; över svårigheterna att bestämma ämnet på en bok eller artikel genom att enbart gå efter titeln; dålig vetenskaplig kvalitet och svårigheten att få ta på källmaterial. Klagomål som följt oss genom århundradena

Tillämpad vetenskap och ingenjörskonst samt modern industriell utveckling dominerar under 1800-talet som också var patentens gyllene århundrade. Abstrakt och indexering blir väletablerat.

1900-talet -

Till de händelser och trender som påverkade den vetenskapliga kommunikationen mest under 1900-talet hör etablerandet av multinationella företag, uppkomsten av statliga forskningsinstitut och institutioner; Big Science med sina team och interinstitutionella samarbetssätt; ökad specialisering, ökande process-hastighet och lagringskapacitet hos datorer för att arkivera, analysera eller söka och visa data.; Engelska etableras som det dominerande vetenskapliga språket, Internationella organisationer ökar internationellt samarbete; femtio gånger mer publikationer inom vetenskap och teknik än under alla föregående århundraden sammanlagt.

Personlig kontakt

Förutsättningarna för Vetenskaplig kommunikation har verkligen förändrats genom århundradena men fortfarande är det den allra mest ursprungliga kommunikationsformen – personlig kontakt – som (genom bla. Epost) fortfarande är den mest värdefulla. Men även möten och konferenser är uppskattade kommunikationsformer som stått sig genom seklen. Sekundärlitteraturen fortsätter att vara en viktig informationskälla eftersom primärlitteraturen ges ut i sådan rasande fart att ingen vetenskapsman längre hinner absorbera nyheterna inom sitt ämnesområde fullt ut, vilket, som vi sett, varit ett faktum allt sedan 1700-talet.

Fritt tillgängligt

På senare tid har den traditionella vetenskapliga publiceringsmodellen som baserats på att statligt betalda forskare förser kommersiella förlag med gratis material blivit allt mer ifrågasatt. Förlagen hyr in granskare och redaktörer från vetenskapssamfundet för att filtrera och granska artikelmaterialet som ges ut i tidskrifter som sedan statligt finansierade bibliotek köper in. Bibliotekens läsekrets består i stor utsträckning av samma personer som producerat tidskrifternas innhåll.  Fram till slutet av 1900-talet har systemet fungerat och främst av två anledningar: meritering och nyhetsspridning.

Protest mot orimliga prisökningar

Men i slutet av förra seklet började orimliga prisökningar på vetenskapliga tidskrifter att få både bibliotek och forskare att protestera högljutt. Exempel på prisökningar upp till 4 gånger konsumentprisindex var inte ovanligt. Detta förhållande fick både forskare och bibliotek att reagera. Biblioteken genom att säga upp prenumerationer och börja bygga egna databas-arkiv för vetenskapligt material och forskarna genom att publicera artiklar i dessa arkiv samt att starta egna vetenskapliga tidskrifter som fritt tillgängliggjorde artiklar via Internet. Utvecklingen av Internet och WWW har påskyndat paradigmskiftet inom den vetenskapliga publiceringen.

Parallella publiceringsprocesser

Idag hörs röster om kräver att forskningspublicering ska vara fritt tillgängligt allt oftare. I början av 2010 gick svenska Vetenskapsrådet ut och meddelade att de i fortstättningen kräver att forskning finansierad av dem ska vara fritt tillgängligt. Tidigare har Europeiska forksningsrådet rekommenderat detta och även på regeringsnivå börjar man nu se över möjligheterna att kräva att resultaten av statligt finansierad forskning också finns fritt tillgänglig för alla.

Peter Linde
2010-09-06

En databas är en samling uppgifter som är lagrade på systematiskt sätt så att de snabbt kan återfinnas.

Ett exempel på en databas är bibliotekskatalogen som innehåller uppgifter om bibliotekets böcker och som gör det möjligt att snabbt finna en särskild bok.

Det finns olika slags databaser för olika ändamål och i det här momentet kan du läsa om hur de fungerar och i vilka sammanhang man har användning för dem. Hur en databas är uppbyggd och vilka sökmöjligheter den erbjuder ser väldigt olika ut beroende på vilken typ av material den innehåller.

Sökning i databaser skiljer sig en del från sökning i sökmotorer. I momentet Sökguide finns mängder av bra tips om hur du kan göra bättre och effektivare databassökningar, titta till exempel på avsnitten om sökord och sökteknik.

Liksom Bibliotekets katalog finns databaser ofta fritt tillgängliga på Internet, men en del är kommersiella och avgiftsbelagda. Som student vid Blekinge Tekniska Högskola har du tillgång till ett flertal databaser som Biblioteket prenumererar på. När du arbetar vid en dator på campus har du automatiskt tillgång till alla informationskällor. I avsnittet ”Att söka hemifrån” i momentet Sökguide kan du läsa om hur du kommer åt bibliotekets informationskällor hemifrån.

Jenny Löfkvist
2005-06-28

Upphovsrättslagen anger hur du får använda material som någon annan skapat. Lagen skyddar såväl texter, bilder, fotografier, musik, film som datorprogram. Upphovsrätt innebär att den eller de personer som skapar ett verk har rätt att bestämma över hur det används.Upphovsrättslagen
Upphovsrätten reglerar en skapares ensamrätt till konstnärliga och litterära verk, musik, konst, fotografier, datorprogram m.m. Upphovsmannen ensam har rätten att förfoga över dessa. På engelska kallas upphovsrätt för copyright.
Den svenska Upphovsrättslagen (SFS 1960:729) ger alla upphovsmän, oavsett nationalitet, samma skydd. Om du vill använda något som någon annan skapat bör eller är du ofta skyldig att först be om tillstånd från den som äger upphovsrätten.

Hur länge är ett verk skyddat?

Upphovsrätten varar i 70 år efter upphovsmannens död. Om verket är anonymt varar upphovsrätten 70 år efter offentliggörandet. Läs mer i Upphovsrättslagen § 43-44, 49a

Vad är skyddat av upphovsrättslagen?

När det gäller textmaterial är t ex romaner och dikter liksom översättningar skyddade. Även artiklar ur tidningar och tidskrifter omfattas av lagen.

Konstnärliga verk såsom målningar, skulpturer, teckningar, bilder och fotografier innefattas i skyddet. Alla fotografier har skydd enligt upphovsrättslagen. Lagen skiljer dock mellan fotografiska verk och fotobilder. Som fotografiska verk räknas de mer konstnärliga bilderna. Också ritningar till byggnader och bruksföremål som möbler inryms.

Databaser och kataloger har ett speciellt skydd som gäller i femton år. Datorprogram däremot skyddas av upphovsrättslagen. Läs mer i Upphovsrättslagen § 26 g-h

Är det tillåtet att göra kopior?

Du har rätt att göra enstaka exemplar av offentliggjorda verk för enskilt bruk. Med enskilt bruk avses förutom framställning för eget behov att framställa enstaka kopior till familjen och den närmaste vänkretsen. När det gäller skriftliga litterära verk får framställningen endast avse begränsade delar av sådana verk. Du får t ex däremot inte göra kopior av dataprogram och databaser. Läs mer i Upphovsrättslagen § 12

Får man citera någons verk?

Du har rätt att citera ur offentliggjorda verk ”i enlighet med god sed” och i den omfattning som är motiverat i sammanhanget. ”I enlighet med god sed” betyder att citering endast är tillåtet där den kan motiveras av syftet. Det kan t.ex. anses tillåtet att citera ur ett verk i samband med att man skriver en recension eller gör vetenskaplig framställning. Upphovsmannen ska alltid namnges i samband med att hans verk används. Läs mer i Upphovsrättslagen § 22

Vad händer om man bryter mot upphovsrättslagen?

Den som bryter mot upphovsrättslagen kan dömas till skadestånd. Den som begår ett uppsåtligt intrång i annans upphovsrätt kan dömas till böter eller fängelse.
Läs mer i Upphovsrättslagen § 53-54

Upphovsrätten och Internet

Upphovsrätten omfattar även dokument som är utlagda på Internet. Det innebär att upphovsrätten begränsar hur man får använda sig av dokument på Internet, även om man har tillgång till dessa via sin dator.

När en datoranvändare kopierar och permanent lagrar ett upphovsrättsligt skyddat verk innebär det en exemplarframställning. För att mångfaldiga ett dokument på Internet krävs därför upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Den automatiska, tillfälliga kopia som många datorprogram framställer när datoranvändaren läser ett dokument utlagt på Internet anses emellertid inte utgöra mångfaldigande.

En Internetanvändare har rätt att, utan upphovsmannens tillstånd, göra en kopia av ett dokument på nätet under förutsättning att kopian endast är till för honom själv och en trängre familje- och vänkrets. Kopian får sedan inte användas för andra ändamål. Undantaget gäller inte datorprogram. De får inte kopieras.

Citaträtten gör att det är tillåtet att citera ur ett upphovsrättsskyddat dokument på Internet, förutsatt att det sker i enlighet med god sed och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet. Källan måste anges noggrant och citatet får inte vara för långt. Man får däremot inte använda t ex ett skönlitterärt citat som blickfång i en annons eller använda citat för att förgylla sitt eget verk.

Upphovsrätten och fulltextresurser

Upphovsrätten omfattar även de resurser som finns tillgängliga i fulltext via bibliotekets sidor. De begränsningar som gäller regleras genom särskilda avtal för de licenser högskolan tecknar. Rent generellt sammanfattas dessa regler enligt följande:

”Den här tjänsten innefattar licensierad data enbart avsedd för användning inom vetenskapligt arbete, forskning, utbildning och för personligt bruk. Att ändra, göra sammanställningar, kopiera system- eller programvaror, återförsälja, vidaredistribuera, publicera eller återpublicera data är inte tillåtet.”

En ny Upphovsrättslag trädde i kraft 1 juli 2005

Läs vidare om upphovsrätt

Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Kolla Källan
(Källkritik och säkerhet på nätet. Skolverket – IT i skolan)

Viktigt att veta om upphovsrätt!
(Kungliga Bibliotekets sidor)

Anne-Marie Pettersson
2010-01-22

Vetenskapliga dokument som man hittar via vanliga sökmotorer blandas med reklam och personligt tyckande på Internet. Hur vet jag att den information jag funnit är användbar? Hur bär jag mej åt för att kontrollera vem som lagt ut informationen och varifrån den kommer? Nedan följer några källkritiska råd.

Vad har webbsidan för URL?

Här kan man ofta se om sidan är gjord av ett universitet, ett företag eller en privat person.

Toppdomänen

är den högsta nivån i Internets domänsystem, d.v.s. i en webb- eller e-postadress, och skrivs i form av en kod. Den del som står längst till höger i ett domännamn är toppdomänen. Denna anger antingen officiell myndighet, organisation, speciellt användningsområde eller viss nation. Exempelvis har www.who.org toppdomänen ORG. Svenska hemsidor har SE som toppdomän.

Vem har gjort den?

Det är inte ovanligt att oseriösa personer eller organisationer försöker sprida sitt budskap i skenet av en seriös organisation eller myndighet. Det gäller att vara observant när man träffar på sidor där innehållet inte är vad man förväntar sig att det borde vara. Många webbsidor har adresser som endast skiljer sig från originalet när det gäller toppdomänen i adressen. Jämför gärna följande sidor:

Den ena av följande sidor har Forum för Levande Historia som upphov. Den andra har ett helt annat upphov.

http://www.levandehistoria.com/
http://www.levandehistoria.org/

Av nedanstående sidor är den ena Vita Husets hemsida medan den andra ger information om flygbolag, resmål, nöjen mm

http://www.whitehouse.gov/
http://www.whitehouse.com/

Jämför gärna även de här sidorna där en kommer från Världshandelsorganisationen.
www.gatt.org
www.wto.org

Hur gammal är sidan?

Information kan snabbt bli föråldrad. Därför är det viktigt att se efter hur gammal den är. Uppdateras materialet och länkarna på webbsidan kontinuerligt? Är det viktigt ifall materialet på webbsidan har blivit föråldrat? Information om historia blir inte lika snabbt föråldrad som information om medicin.

Är materialet på webbsidan fakta eller reklam?

Företagssidor innehåller såväl fakta som reklam. Det gäller att vara observant på vad som är fakta och vad som är företagsreklam.

Hur ser webbsidan ut?

Är den överskådlig och strukturerad? Är länkar uppdaterade? Är språket vårdat och granskat för stavfel?

Motsvarar sidans innehåll ditt behov?

Är det material som finns på webbsidan relevant för dina studier?

Finns det litteraturförteckning och referenser?

Framgår det vilka källor sidan grundar sig på? Beläggs påståenden med hänvisningar till aktuell och relevant litteratur?

—————

Läs mer om källkritik för Internet

Olsson, Daniel ”Vem kan man lita på?” KRUT 2003;1;34-40

Leth, Göran och Thurén, Torsten: Källkritik för Internet. Stockholm : Styrelsen för psykologiskt försvar. 2000. 152 s. (Rapport nr 177)
(Endast som PDF-fil)

Anne-Marie Pettersson
2010-11-03

Källkritik är
· att kritiskt granska källan
· att utvärdera trovärdigheten
· att ta reda på vem eller vad som är källa
· att fastställa källans äkthet
· att kontrollera dess uppgifter

Varför källkritik?

Meningen med källkritik är att försöka fastställa om källan behandlar det den utger sig för att behandla, om den är relevant och om den är pålitlig. Man kan börja med att sortera sitt material utifrån dessa kriterier. Även om det kan vara svårt att för varje punkt komma fram till klara resultat är det trots allt viktigt att gå igenom sina källor utifrån dessa tre kriterier.

När du har sökt information och hittat material är det dags att utvärdera det du hittat. Ger materialet svar på dina frågor? Är det tillräckligt eller behöver du mer information? Är det trovärdigt? För att kunna bedöma detta måste du tänka källkritiskt. Här följer några punkter du bör beakta när du granskar trovärdigheten i ditt material.

• Går det att fastställa utgivare och upphovsman? Är de tillförlitliga?
• Vem är författaren och vilken bakgrund har denne?
• Har författaren publicerat sig inom ämnet tidigare?
• Har publikationen genomgått någon form av kvalitetsmässig granskning?
• Hur aktuell är informationen? Information åldras snabbt inom vissa områden.
• Finns källor och referenser angivna? Refererar de till aktuell och relevant litteratur?
• Vilket är det huvudsakliga resultatet? Finns metod och material redovisade?
• Innehåller informationen fakta eller åsikter? Är det författarens egna åsikter som framförs eller är det en sammanställning av andras?
• Vilket syfte har författaren med den publicerade informationen?
• Stämmer faktauppgifterna mellan olika källor?
• Känns publikationen trovärdig? Vad säger andra om publikationen? Finns det recensioner?
• Är detta något jag kan använda i mitt arbete?

Den huvudregel som gäller är att man bör betrakta all information med ett kritiskt omdöme och att tillämpa sunt förnuft vid bedömningen.

Anne-Marie Pettersson
2010-01-25