Searchguide – BTH

Att lyckas med sitt skrivande handlar mycket om att lyckas fånga och behålla läsarens intresse. Detta kan man åstadkomma på olika sätt som t ex att ställa upp sitt material på ett överskådligt och tilltalande sätt och att inte använda ett alldeles för svårt och krångligt språk.

Att skriva en rapport eller en uppsats är en tidsödande och grannlaga uppgift. Det gäller att vara väl förberedd och noga insatt i det ämne man har för avsikt att behandla. Förberedelser i form av litteratursökningar och/eller intervjuer för att orientera sej om vad som finns publicerat inom området är en viktig del.

Att kritiskt granska och värdera de resultat som framkommit är en annan viktig del i arbetet.

Det är också viktigt att känna till hur ett arbete disponeras på ett korrekt sätt samt hur man citerar andra författare och även hur referenser anges korrekt.

Språket i en vetenskaplig uppsats är viktigt eftersom texten ska ge
ett seriöst intryck för att bli tagen på allvar. Ett alltför vardagligt och
lättsamt språk kan ge helt fel intryck av texten. Det finns också en risk i att använda ett alltför uppstyltat och krångligt språk. Ställ dej frågan: Vem är det jag skriver för? Försök vara saklig och informativ så ska det förhoppningsvis fungera bra.

Anne-Marie Pettersson

2010.11.03

Om du är distansstudent eller av någon anledning föredrar att arbeta hemifrån kan du ändå få tillgång till merparten av bibliotekets databaser.

Att söka information hemifrån

Biblioteket prenumererar på ett stort antal databaser speciellt för dig som är student eller lärare/forskare på Blekinge tekniska högskola. För att du ska kunna använda databaserna även utanför campus erbjuder vi tillgång via inloggning.

Alla som är inskrivna och registrerade vid högskolan får ett konto genom att kontakta datorenheten. BTH-personal får ett webblösenord från supporten. Om du befinner dej utanför högskolans nätverk och väljer någon av databaserna på bibliotekets webbsida ”Informationskällor” kommer du automatiskt till en inloggningssida med texten ”Welcome to the library login page”. Där loggar du in med ditt student/bth-konto och kopplas därefter vidare till den databas du valde.

De flesta databaserna kan man nå på det här sättet, men några kräver att du kommer till biblioteket och tar kontakt med en bibliotekarie. Dessa databaser markeras i listan ”Informationskällor” med en asterisk* och texten ”kräver lösenord”.

Eva Norling
061212

Ta hjälp av Stora Sökguiden, bibliotekarier, din handledare, dina ämneslärare och handböcker i uppsatsskrivning för att lösa dessa frågor.

• Har du ett tydligt definierat sökämne? När du har ett klart avgränsat ämne och vet vad du vill behandla i t.ex. en rapport är det lättare att börja söka information. Diskutera med din lärare/handledare om du känner dig osäker. Du kan också läsa om formulering av problemställning i handböcker i uppsatsskrivning.

• Vet du ungefär hur mycket och vilken slags information du behöver? Vilken nivå – en avhandling eller en text från ett uppslagsverk? Var kan det vara lämpligt att söka? I en sökmotor på Internet, en referensdatabas eller någon annan källa? Har du valt de informationskällor som passar bäst för ditt informationsbehov? Läs mer om att välja informationskällor i momentet Sökguide, avsnitt sökstrategi.

• Ta reda på hur söktekniken fungerar i de informationskällor du använder. Många databaser har ungefär samma funktioner som underlättar sökningen och gör det möjligt att precicera sökfrågan, men man utför sökningen på olika sätt. Hur funkar det i den databas du använder? Kan man använda trunkering? Hur kan man kombinera sökorden? Du hittar ett avsnitt om sökteknik under rubriken Sökguide.

• Lägg ner tid på att välja bra sökord med utgångspunkt i ditt uppsatsämne. Att hitta rätt sökord kan vara avgörande för att hitta den information man behöver. Har du hittat synonymer och alternativa begrepp? Översatt orden till engelska? Kollat index och thesaurus i den databas du använder? I momentet Sökguide hittar du ett avsnitt om sökord.

• Dokumentera din sökning. Det underlättar mycket eftersom du då vet vilka sökordskombinationer du redan har provat och vilka databaser du har använt. T.ex. ”teacher role” och ”distance education” i ERIC gav följande träffar… Om du behöver göra om en sökning kan du lätt kontrollera var och hur du sökte.

• Gör ett noggrant urval av information och granska informationen du hittar kritiskt. Ger den svar på dina frågor? Är den trovärdig? Aktuell? Läs mer om vilka källkritiska frågor du kan ställa i momentet källkritik eller moment Internet om källkritik för källor du har funnit på Internet. Vilka kvalitetskriterier utgår du ifrån när du väljer information?

• Tänk på att anteckna var du hämtar informationen du använder dig av så att du kan hänvisa till de källor du använder dig av på ett korrekt sätt. Den som läser texten ska veta vilken grund du har för dina påståenden. Det ska vara lätt för läsaren att se vad som är dina egna tankar och slutsatser och vad du har hämtat från andra. Det ska också vara lätt för läsaren att hitta tillbaka till källorna för att läsa mer eller för att kontrollera uppgifter. Läs mer om hur man anger källor i avsnittet om referenser i momentet Skrivhjälp. Vilket referenssystem använder du?

Lästips:
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund, Studentlitteratur

Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D: vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund, Studentlitteratur

Jenny Löfkvist
2005-06-27

Vid litteratursökning gäller inte endast att inta ett kritiskt förhållningssätt till de källor man sökt i, utan man måste också kritskt granska sökresultaten.

Att utföra en litteratursökning som ger många bra, aktuella och relevanta träffar inom ämnet kan vara tidsödande. Om sökningen ger inga eller mycket få träffar inom ett ämnesområde där man kan anta att mycket material finns publicerat kan det vara på sin plats att granska den/de sökningar som utförts.

Har du inte fått fram den information du förväntat dej bör du ställa dej följande frågor: Varför har sökningen inte resulterat i flera träffar? Vad beror det på att jag inte fått fram den information jag behöver? Kanske du behöver formulera om din sökfråga så att den bättre täcker din frågeställning.

Du bör också ställa dej frågan om du använt korrekta sökord i din sökfråga. Har du tömt ut de ämnesord som täcker in ditt problem? De flesta referensdatabaserna har mycket utförliga tesaurusar över de ämnesord som är relevanta för just den aktuella basen. Här får du tips om sökord som används istället för de du själv skrivit in. Genom att söka på de ord som rekommenderas får du träffar som ger mer relevanta sökresultat.

Har du använt synonymer till dina ord? Vad finns det för ord/termer som betyder samma sak. Här kan dina kursböcker i ämnet vara ytterligare en källa för att finna bra sökkord. Om du inte finner bra synonymer till dina sökord kan det ibland vara lämpligt att försöka tänka i överordnade eller underordnade begrepp.
Är databasen du söker i den bas som bäst bevakar ditt ämnesområde? Eller finns det flera databaser som också kan vara relevanta för ditt område.

Har du avsatt tillräckligt med tid för din sökning? Att söka efter litteratur till ett arbete är tämligen tidsödande. Är det möjligen så att du inte haft tillräckligt med tid för att hinna utföra en planerad och genomtänkt sökning.

Och sist men inte minst – du har väl kontrollerat stavningen? Många sökningar stupar på felstavningar!

Anne-Marie Pettersson
2010.11.03

Tack vare att många databaser numer erbjuder automatisk litteraturbevakning är det enklare att hålla sig ajour med de senaste forskningsrönen inom ett ämne.

Selektiv Delgivning av Information (SDI)

En stående ämnesbevakning (SDI – selective dissemination of information)ger dig en översikt över nyheter inom ditt intresseområde. Du skapar en sökprofil som regelbundet körs i databasen och om något nytt dokument matchar din söksträng får du en hänvisning till det via epost. Det är oftast gratis att få emailalerts, men sen får man ta fram artikeln i fulltext själv.

Innehållsförteckningar (TOC – table of contents)

Många förlag, både med elektronisk och tryckt utgivning, erbjuder möjlighet att prenumerera på nyutkomna tidskrifters innehållsförteckningar. Då får man förutom innehållsförteckningen oftast korta sammanfattningar av de artiklar som har publicerats.
Det krävs i stort sett bara att man registrerar sin epostadress och vilka intresseområden / tidskrifter man är intresserad av.

Den ultimata sökprofilen

Räkna med att det tar tid att få fram en bra sökprofil / söksträng. I början är det lätt att man gör för breda avgränsningar och eposten fylls snabbt med material som är halvintressant men som man varken har tid eller möjlighet att gå igenom. För att undvika detta väljer man istället en för smal avgränsning och får inga träffar alls. Det är klokt att lägga lite extra tid på att hitta rätt sökprofil.

Det lönar sig i längden att ha en effektiv ämnesbevakning. Tyvärr kan man inte räkna med att kunna köra samma söksträng i alla databaser. Varken sökspråk, indexering eller tesaurusar (ämnesordslistor) är standardiserade och används överallt.
Acceptera att det tar tid att få fram en effektiv sökprofil. Undersök vilka finesser/egenheter det finns i de databaser du är intresserad av (läs om sökteknik i databasens hjälptext), reflektera över sökresultatet och om du är nöjd med det eller om det går att göra justeringar i söksträngen.

Eva Norling
2005-06-21

Är du säker på vad dina sökord betyder?
För att få en definition av ditt sökord sök i ordböcker och uppslagsverk, särskilt de som är ämnesspecifika. Där kan du också få tips på alternativa sökord. Många sökningar stupar på felstavningar och problem med att hitta korrekt översättning.

I uppslagsverk

kan du få fram allt från korta definitioner till mer omfattande artiklar. Uppslagsverken kan vara av allmän karaktär eller omfatta speciella ämnesområden.
Jämför tex Nationalencyklopedien med ADAM Medical encyclopedia

I Sverige kallas encyklopedier ofta uppslagsböcker eller uppslagsverk, tidigare sa man också konversationslexikon, till skillnad från ordböcker och språklexikon. Engelskans dictionary kan däremot betyda både ‘encyklopedi’ och ‘ordbok’. I dagligt tal associerar man i regel encyklopedi till stora bokverk i många volymer. En encyklopedi har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område.

På bibliotekets hemsida hittar du en mängd olika elektroniska uppslagsverk och ordböcker.

Ordböcker

kan vara allmänna eller mer ämnespecifika (fackordböcker). Ordböcker beskriver orden och kan antingen vara en- eller flerspråkiga. Ordböcker kan också kallas lexikon. En ordboks syfte är att beskriva språket till skillnad från en encyclopedi som vill beskriva världen. En ordlista är snarare en förteckning över ord än en beskrivning av orden.

Fackordböcker

Det kan ibland vara svårt att känna till svenska ords engelska motsvarigheter, vilket är nödvändigt vid sökning i internationella databaser, bibliotekskataloger m.m. Fackordböcker är då ett viktigt hjälpmedel.

En tesaurus är en förteckning över termer inom ett visst ämnesområde. Det kan också vara en förteckning över de deskriptorer eller nyckelord som används för att beskriva dokument i en databas.

Ett index är en förteckning eller register över innehållet i en bok eller i en databas.

Prova att slå upp ord i de olika typerna av uppslagsverk och upptäck skillnaden:

Eva Norling
2005-06-21