Searchguide – BTH

En interaktiv kurs i hur man söker, värderar och bearbetar information

Hur man laddar ner en e-bok från Ebrary

leave a comment »

Written by Ted Gunnarsson

2013/04/12 at 13:31

Publicerat i Böcker & tidskrifter

Vetenskapliga artiklar

leave a comment »

Här kan du läsa om vad som kännetecknar en vetenskaplig artikel och hur du kan söka efter vetenskapliga artiklar i ett visst ämne.

Vetenskapliga tidskrifter

Att en tidskriftsartikel är vetenskapligt granskad, ”peer-reviewed”, innebär att artikelns vetenskapliga kvalitet har kontrollerats av andra forskare före publicering. Detta system är vanligast inom teknik, medicin och naturvetenskap, men används även inom andra discipliner. Vetenskapliga tidskrifter kan också, utöver de vetenskapliga artiklarna, innehålla andra typer av artiklar som t.ex. bokrecensioner, debattartiklar och kommentarer.

Det finns tre olika typer av vetenskapliga artiklar:

  • Originalartiklar där författaren redogör för empiriska studier och för första gången beskriver resultatet från ett forskningsarbete.
  • Översiktsartiklar som är kritiska utvärderingar där författaren organiserar, integrerar och utvärderar tidigare publicerade studier.
  • Teoretiska artiklar där författaren utifrån existerande forskning lägger fram en ny teori, analyserar eller kritiserar existerande teorier.

En vetenskaplig artikel innehåller följande moment:

  • Abstract – en kort sammanfattning av artikeln som tar upp syfte, metod, resultat och slutsats.
  • Introduktion – här beskrivs syfte och problemformuleringar och här presenteras också bakgrundsinformation till problemområdet.
  • Metod – här beskrivs metoden som använts så noggrant att det är möjligt för läsaren att följa och upprepa forskningsprocessen.
  • Resultat – här presenteras forskningsresultatet i löpande text och eventuellt med tabeller, diagram och figurer.
  • Diskussion – i detta avsnitt diskuteras forskningsresultatet och de principer, relationer eller generaliseringar som styrks av studiens resultat. Eventuella svagheter i studien tas upp här.
  • Referenslista – alla dokument som författaren använt sig av ska tas upp i referenslistan.

Källa: Hanson, Ulla Ch (2010). Vad är en vetenskaplig artikel?. (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.kib.ki.se/sites/kib.ki.se/files/A4_vad%20%C3%A4r%20en%20skaplig%20artikel%20-%20artikel_100708.pdf (2011-02-02).

I momentet Forskning kan du läsa mer om vetenskaplig publicering.

Var kan man söka efter vetenskapliga tidskrifter/artiklar?

Bland de resurser som biblioteket prenumererar på:Biblioteket prenumererar på vetenskapliga tidskrifter både i tryckt och elektronisk form. Bland de e-tidskrifter biblioteket prenumererar på finns många vetenskapliga tidskrifter. Via Summon@BTH söker du bland i stort sett samtliga bibliotekets e-tidskrifter som spänner över många olika ämnesområden. En sökning i Summon@BTH ger inte en fullständig överblick över forskningsläget inom ditt ämne, men söker du här kan du hitta många intressanta vetenskapliga artiklar som du kan läsa på skärmen eller skriva ut direkt.

Om du vill få en överblick över vilka vetenskapliga artiklar som publicerats internationellt i det ämne du är intresserad av är det oftast enklast att söka i den referensdatabas som täcker ditt ämnesområde, t.ex. Medline för vetenskapliga artiklar i medicin. Då får du en ganska god uppfattning om det aktuella forskningsläget i ditt ämne. I Stora sökguidens ämnesguide för ditt ämne kan du se vilken eller vilka databaser som specialiserar sig på ditt ämne.

I en referensdatabas finns många finesser som underlättar din sökning. En referensdatabas innehåller referenser (hänvisningar) till många olika typer av dokument, inte bara artiklar, men du kan ofta göra en inställning som gör att du bara söker bland tidskriftsartiklar eller bara bland vetenskapliga artiklar.

Om inte denna möjlighet finns får du kontrollera i varje referens vilken typ av dokument du har hittat – är det en tidskriftsartikel eller avhandling? Eftersom referensdatabaser är internationella är det viktigt att kontrollera vilket språk dokumentet är skrivet på. Själva referensen är på engelska, men dokumentet den hänvisar till kan vara skrivet på japanska eller ryska. I moment Databasguide kan du läsa mer om referensdatabaser.

I en referensdatabas kan man inte alltid ta fram hela artikeln utan man kanske bara kan läsa ett abstract, en sammanfattning av artikeln. Ibland kan man via SFX-knappen eller annan länkning ta fram hela artikeln, men om inte det går får man undersöka om biblioteket har tidskriften i tryckt eller elektronisk form. Om tidskriften inte finns tillgänglig på biblioteket kan man som student eller personal på BTH beställa artikeln som fjärrlån.

Fritt tillgängligt på Internet:
Det går att söka vetenskapliga artiklar via vanliga sökmotorer på Internet som Google och Yahoo, men det är varken speciellt enkelt eller effektivt, särskilt inte när du ska söka efter artiklar i ett särskilt ämne. Det blir oftast som att söka efter en nål i en höstack. Om du däremot söker en särskild artikel och redan vet artikeltitel, artikelförfattare eller tidskriftens namn kan det löna sig att skicka iväg en sökfråga på t.ex. Google.

Mer intressant är det att använda sökmotorer som specialiserar sig på vetenskaplig information, t.ex. Scirus eller Google Scholar. I sökmotorn Scirus ’advanced search’ kan man t.ex. välja att bara få artiklar i sökresultatet.

Via sökmotorer som Google och Yahoo når man endast en liten del av all information på Internet. Även om innehållet i en databas eller webbplats är fritt tillgängligt kan man av olika orsaker inte alltid nå det via t.ex. Google, utan man måste söka direkt på den webbplats man är intresserad av. På grund av detta kan det vara bra att känna till några bra sökverktyg för fria vetenskapliga resurser på Internet. I momentet Internet kan du läsa mer om den dolda webben.

Fria vetenskapliga tidskrifter – som en reaktion mot förlagens kraftiga prishöjningar för vetenskapliga tidskrifter finns en rörelse som arbetar för att vetenskaplig information skall finnas fritt tillgänglig på webben. BioMedCentral är ett sådant exempel som innehåller fria resurser inom biomedicin. DOAJ, Directory of Open Access Journals, är ett annat exempel. Läs mer om Open Archives Initiative och Fria vetenskapliga resurser i moment Forskning.

Länkar – Vetenskapliga artiklar

Är artikeln vetenskaplig? Karolinska institutet har skapat en webbaserade guide som ger dig svaret på denna och många andra frågor.

Vad är en vetenskaplig artikel? – en guide

Introduktion till vetenskaplighet och vetenskapliga artiklar från Karolinska institutet.

Vad är en vetenskaplig artikel? (pdf-fil, 224 kb)

Jenny Gunnarsson 2011-02-02

Written by Jenny Gunnarsson

2011/02/02 at 13:27

Hur hittar jag OER (öppna lärresurser) i Google?

leave a comment »

Open educational resources (OER) are understood to be ”digitized materials offered freely and openly for educators, students and self-learners to use and reuse for teaching, learning and research. (from Wikipedia)

Written by Eva Norling

2010/12/17 at 1:25

Hitta e-böcker på BTH

leave a comment »

I den här korta filmen ser du hur hittar BTH:s e-böcker via bibliotekskatalogen LIBRIS.

Written by Ted Gunnarsson

2010/12/14 at 14:50

UR Access i LIBRIS

leave a comment »

Du som studerar, arbetar eller forskar vid Blekinge Tekniska Högskola kan se alla TV- och radioprogram som Utbildningsradion, UR, har sänt och har upphovsrätten till sedan 2001. Det är gratis, det finns ingen tidsbegränsning och du kan se programmen på webben när du vill och var du vill – UR Access. Befinner du dig utanför högskolans nätverk måste du logga in med ditt användarnamn och lösenord för att få åtkomst.

Det finns för närvarande 7444 objekt från UR tillgängliga för BTH. För att hitta dem kan du göra en sökning i den nationella biblioteksdatabasen LIBRIS.

LIBRIS med förval BTH

Sök med programmets titel eller lämpligt sökord, plus, ur access – t.ex.

språk ur access

Läs mer om sökteknik

”Mina bibliotek” ska vara valt och i högerspalten, som senare framträder, kan du göra avgränsningar av olika slag.


När du hittar det program du vill titta/lyssna på klickar du på titeln och sedan, under ”Mina bibliotek” – BTH, på länken ”Se hela” / ”Hör hela”, som tar dig vidare till URs sida där programmet spelas upp. För att det ska fungera måste du vara inloggad på ditt BTH-konto.

Läs mer om UR Access:

http://www.bth.se/bib/undervisa.nsf/sidor/ur-access

http://www.bth.se/bib/undervisa.nsf/sidor/mer-om-ur-access–dela-lika

Written by Carolina Moberg

2010/03/18 at 9:12

SwePub

leave a comment »

En ny söktjänst lanserades i slutet av 2009 av Kungliga biblioteket och dess enhet för LIBRIS i samarbete med universitetsbiblioteken i Göteborg, Linköping, Lund och Uppsala. Den heter SwePub och dess syfte ska vara att bli en samlad ingång till svensk vetenskaplig publicering.  SwePub ger möjlighet att söka bland artiklar, konferensbidrag, avhandlingar m.m., i form av fulltext, abstracts eller citeringar.

För tillfället är SwePubs innehåll förlagt till en egen söktjänst men ska så småningom integreras i LIBRIS söktjänst.

Det är endast publicerat material som tas med och samma publikation kan förekomma i olika versioner, t.ex. både som konferensbidrag och tidskriftsartikel. I de fall publikationer skett i samarbete mellan flera lärosäten har de om möjligt slagits samman till en gemensam referens, liksom vid dublettregistrering. En ytterligare företeelse att tänka på är att forskarnas namn kan ha registrerats olika vid olika tillfällen och lärosäte.

SwePub innehåller publikationer av nedanstående kategorier:

  • Tidskriftsartikel – artikel i en tidskrift.
  • Bok – monografisk publikation bestående av en eller flera fysiska delar, avsedd att utgöra en avslutad helhet.
  • Doktorsavhandling – godkänd avhandling för doktorsexamen.
  • Forskningsöversikt – review/survey i vetenskapliga tidskrifter.
  • Bokkapitel – självständig del av monografisk publikation, ofta samlingsverk. Ett antal fristående verk som utgivits tillsammans eventuellt under redaktionell styrning till ett visst tema.
  • Konstnärligt arbete – arbete eller rapport från ett konstnärligt forsknings och/eller utvecklingsprojekt.
  • Konferensbidrag – bidrag som publicerats i officiell proceeding eller annan konferensskrift.
  • Licentiatavhandling – godkänd avhandling för licentiatexamen.
  • Patent – patenthandling
  • Proceedings (redaktörskap) – redaktörskap för officiell konferensproceeding eller konferensmeddelande.
  • Rapport – publikation som t.ex. ingår i en rapportserie.
  • Recension – bokrecension i tidskrift eller dagstidning.
  • Samlingsverk (redaktörskap) – publikation där ett antal var för sig fristående verk utgivits tillsammans.

Publikationerna hör till följande typer:

  • Refereegranskat – artikel som granskats av oberoende forskare och anses hålla tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att publiceras.
  • Övrigt vetenskapligt (övrigt) – annan typ av vetenskaplig publikation, t.ex. rapporter, doktors- och licentiatavhandlingar.
  • Populärvetenskaplig – material som förmedlar vetenskaplig information och riktar sig mot allmänheten. Hit även debattinlägg och liknande.

Det går bra att skapa referenser av SwePubs poster i flera olika referensformat, Harvard, RIS, RefWorks, Zotero m. fl. Mer om referensformat finns på LIBRIS hjälpsidor.

Åtkomst till SwePub-datat

Det bibliografiska SwePub-datat är fritt för åtkomst via OAI PMH, SRU och Xsearch

OpenURL Referrer

På OCLC:s sida OpenURL Referrer finns plug-ins (browser extensions) att ladda hem för Firefox och Internet Explorer. Man måste ha tillgång till en länkserver (många universitets- och högskolebibliotek erbjuder länkservrar, t.ex. SFX). Länk till OpenURL Referrer kommer att synas längst ned i vyn för enstaka post (Översikt).

Läs mer och använd SwePub via:

http://swepub.kb.se/?language=se

Källa: http://www.swepub.kb.se/help.jsp

Carolina Moberg

2009-12-21

Written by Carolina Moberg

2010/01/22 at 15:35

Sökteknik

leave a comment »

När du söker i en databas med ett sökord händer det ofta att du får många träffar. Till och med så många att det blir ohanterligt att gå igenom alla. Du måste då begränsa sökningen med andra sökord, det vill säga söka på flera sökord samtidigt.

Booleska operatorer

Detta gör du med hjälp av så kallade booleska operatorer. Dessa är OCH, ELLER, INTE. Den engelska motsvarigheten är AND, OR, NOT. I nedanstående figur ser du hur dessa fungerar.
Boolesk logik

Användningen av dessa operatorer är avhängigt av hur databasen stödjer och behandlar dem. Någon standardisering råder inte. Man får ta reda på vilka villkor som gäller för just den databas som man söker i för tillfället. Studera alltid hjälpfunktionen om du är osäker på hur databasen behandlar operatorerna. I många databaser är OCH automatiskt inlagt när man söker med flera ord i ett fält.
T ex i vår egen bibliotekskatalog ”Våra böcker”. Om du söker på:

management och ledarskap

eller

management ledarskap

blir sökresultaten desamma. Pröva själv och gör en sökning.

Du måste dock komma ihåg att OCH behandlas mycket olika i olika databaser och sökverktyg. En del använder t ex ett + för att markera OCH. Ta reda på vilka operatorer som gäller för olika databaser.

Frassökningar

I vissa situationer kan det vara praktiskt att göra s.k. frassökningar. Om du söker på titeln Sanning eller konsekvens i katalogen, så får du träff på böcker där antingen sanning eller konsekvens finns med i referensen. Söker du istället på ”Sanning eller konsekvens” med citationstecken får du fram exakt den boktitel som heter just så. Du har då utfört en frassökning. Operatorn ELLER mister sin funktion och behandlas som ett vanligt ord i en titel. I många databaser används citationstecken för att markera frassökningar.

Trunkering och maskering

Ibland kan ett sökord bli väl begränsande genom att det inte tar med olika varianter av ändelser. I den situationen behöver du trunkera ordet genom att förkorta det och avsluta med * om du t ex söker på ordet dikt* får du varianter som dikten, dikter, diktanalys, diktning, diktsamling. Du får dock med en och annan diktator också. Likaså kan du maskera bokstäver för få med varianter eller om du är osäker på stavningen av ett ord eller namn. T ex om du vill ha med varianterna av women kan det se ut så här wom*n. Databasen söker då både på women och woman. I vissa baser används ett ? eller ett $ för maskering. Detta får du kontrollera i databasens hjälpfunktion.

Närhetsoperatorer

I vissa lite mer avancerade databaser finns också möjligheter att söka med s.k. närhetsoperatorer. Dessa kan också se olika ut, men brukar vanligen vara ADJ, NEAR och WITH. Samma sak gäller här att du får kontrollera vilka operatorer som databasen stödjer. Låt oss säga att du söker i den medicinska databasen Medline efter sjukdomen diabetes mellitus och skriver diabetes adj mellitus. Du har då angett att orden diabetes och mellitus ska stå bredvid varandra i skriven ordning. Om du använder near får du referenser med söktermen i samma mening men i vilken ordning som helst. Samma sak gäller för with men utvidgar sökning till samma sökfält t ex en hel sammanfattning.

Prova själ

Kent Pettersson
2009-12-15

Written by Kent Pettersson

2009/12/15 at 16:03

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.