Vetenskapliga artiklar

Här kan du läsa om vad som kännetecknar en vetenskaplig artikel och hur du kan söka efter vetenskapliga artiklar i ett visst ämne.

Vetenskapliga tidskrifter

Att en tidskriftsartikel är vetenskapligt granskad, ”peer-reviewed”, innebär att artikelns vetenskapliga kvalitet har kontrollerats av andra forskare före publicering. Detta system är vanligast inom teknik, medicin och naturvetenskap, men används även inom andra discipliner. Vetenskapliga tidskrifter kan också, utöver de vetenskapliga artiklarna, innehålla andra typer av artiklar som t.ex. bokrecensioner, debattartiklar och kommentarer.

Det finns tre olika typer av vetenskapliga artiklar:

• Originalartiklar där författaren redogör för empiriska studier och för första gången beskriver resultatet från ett forskningsarbete.
• Översiktsartiklar som är kritiska utvärderingar där författaren organiserar, integrerar och utvärderar tidigare publicerade studier.
• Teoretiska artiklar där författaren utifrån existerande forskning lägger fram en ny teori, analyserar eller kritiserar existerande teorier.

En vetenskaplig artikel innehåller följande moment:

• Abstract – en kort sammanfattning av artikeln som tar upp syfte, metod, resultat och slutsats.
• Introduktion – här beskrivs syfte och problemformuleringar och här presenteras också bakgrundsinformation till problemområdet.
• Metod – här beskrivs metoden som använts så noggrant att det är möjligt för läsaren att följa och upprepa forskningsprocessen.
• Resultat – här presenteras forskningsresultatet i löpande text och eventuellt med tabeller, diagram och figurer.
• Diskussion – i detta avsnitt diskuteras forskningsresultatet och de principer, relationer eller generaliseringar som styrks av studiens resultat. Eventuella svagheter i studien tas upp här.
• Referenslista – alla dokument som författaren använt sig av ska tas upp i referenslistan.

Källa: Hanson, Ulla Ch (2010). Vad är en vetenskaplig artikel?. (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.kib.ki.se/sites/kib.ki.se/files/A4_vad%20%C3%A4r%20en%20skaplig%20artikel%20-%20artikel_100708.pdf (2011-02-02).

I momentet Forskning kan du läsa mer om vetenskaplig publicering.

Var kan man söka efter vetenskapliga tidskrifter/artiklar?

Bland de resurser som biblioteket prenumererar på:Biblioteket prenumererar på vetenskapliga tidskrifter både i tryckt och elektronisk form. Bland de e-tidskrifter biblioteket prenumererar på finns många vetenskapliga tidskrifter. Via Summon@BTH söker du bland i stort sett samtliga bibliotekets e-tidskrifter som spänner över många olika ämnesområden. En sökning i Summon@BTH ger inte en fullständig överblick över forskningsläget inom ditt ämne, men söker du här kan du hitta många intressanta vetenskapliga artiklar som du kan läsa på skärmen eller skriva ut direkt.

Om du vill få en överblick över vilka vetenskapliga artiklar som publicerats internationellt i det ämne du är intresserad av är det oftast enklast att söka i den referensdatabas som täcker ditt ämnesområde, t.ex. Medline för vetenskapliga artiklar i medicin. Då får du en ganska god uppfattning om det aktuella forskningsläget i ditt ämne. I Stora sökguidens ämnesguide för ditt ämne kan du se vilken eller vilka databaser som specialiserar sig på ditt ämne.

I en referensdatabas finns många finesser som underlättar din sökning. En referensdatabas innehåller referenser (hänvisningar) till många olika typer av dokument, inte bara artiklar, men du kan ofta göra en inställning som gör att du bara söker bland tidskriftsartiklar eller bara bland vetenskapliga artiklar.

Om inte denna möjlighet finns får du kontrollera i varje referens vilken typ av dokument du har hittat – är det en tidskriftsartikel eller avhandling? Eftersom referensdatabaser är internationella är det viktigt att kontrollera vilket språk dokumentet är skrivet på. Själva referensen är på engelska, men dokumentet den hänvisar till kan vara skrivet på japanska eller ryska. I moment Databasguide kan du läsa mer om referensdatabaser.

I en referensdatabas kan man inte alltid ta fram hela artikeln utan man kanske bara kan läsa ett abstract, en sammanfattning av artikeln. Ibland kan man via SFX-knappen eller annan länkning ta fram hela artikeln, men om inte det går får man undersöka om biblioteket har tidskriften i tryckt eller elektronisk form. Om tidskriften inte finns tillgänglig på biblioteket kan man som student eller personal på BTH beställa artikeln som fjärrlån.

Fritt tillgängligt på Internet:
Det går att söka vetenskapliga artiklar via vanliga sökmotorer på Internet som Google och Yahoo, men det är varken speciellt enkelt eller effektivt, särskilt inte när du ska söka efter artiklar i ett särskilt ämne. Det blir oftast som att söka efter en nål i en höstack. Om du däremot söker en särskild artikel och redan vet artikeltitel, artikelförfattare eller tidskriftens namn kan det löna sig att skicka iväg en sökfråga på t.ex. Google.

Mer intressant är det att använda sökmotorer som specialiserar sig på vetenskaplig information, t.ex. Scirus eller Google Scholar. I sökmotorn Scirus ’advanced search’ kan man t.ex. välja att bara få artiklar i sökresultatet.

Via sökmotorer som Google och Yahoo når man endast en liten del av all information på Internet. Även om innehållet i en databas eller webbplats är fritt tillgängligt kan man av olika orsaker inte alltid nå det via t.ex. Google, utan man måste söka direkt på den webbplats man är intresserad av. På grund av detta kan det vara bra att känna till några bra sökverktyg för fria vetenskapliga resurser på Internet. I momentet Internet kan du läsa mer om den dolda webben.

Fria vetenskapliga tidskrifter – som en reaktion mot förlagens kraftiga prishöjningar för vetenskapliga tidskrifter finns en rörelse som arbetar för att vetenskaplig information skall finnas fritt tillgänglig på webben. BioMedCentral är ett sådant exempel som innehåller fria resurser inom biomedicin. DOAJ, Directory of Open Access Journals, är ett annat exempel. Läs mer om Open Archives Initiative och Fria vetenskapliga resurser i moment Forskning.

Länkar - Vetenskapliga artiklar

Är artikeln vetenskaplig? Karolinska institutet har skapat en webbaserade guide som ger dig svaret på denna och många andra frågor.

Vad är en vetenskaplig artikel? – en guide

Introduktion till vetenskaplighet och vetenskapliga artiklar från Karolinska institutet.

Vad är en vetenskaplig artikel? (pdf-fil, 224 kb)

Jenny Gunnarsson 2011-02-02

Avancerade sökningar i ACM

Här är en kort instruktion i hur du kan bygga egna söksträngar och göra avancerade sökningar i ACM.

Hur hittar jag OER (öppna lärresurser) i Google?

Open educational resources (OER) are understood to be ”digitized materials offered freely and openly for educators, students and self-learners to use and reuse for teaching, learning and research. (from Wikipedia)

Hitta e-böcker på BTH

I den här korta filmen ser du hur hittar BTH:s e-böcker via bibliotekskatalogen LIBRIS.

UR Access i LIBRIS

Du som studerar, arbetar eller forskar vid Blekinge Tekniska Högskola kan se alla TV- och radioprogram som Utbildningsradion, UR, har sänt och har upphovsrätten till sedan 2001. Det är gratis, det finns ingen tidsbegränsning och du kan se programmen på webben när du vill och var du vill – UR Access. Befinner du dig utanför högskolans nätverk måste du logga in med ditt användarnamn och lösenord för att få åtkomst.

Det finns för närvarande 7444 objekt från UR tillgängliga för BTH. För att hitta dem kan du göra en sökning i den nationella biblioteksdatabasen LIBRIS.

LIBRIS med förval BTH

Sök med programmets titel eller lämpligt sökord, plus, ur access – t.ex.

språk ur access

Läs mer om sökteknik

”Mina bibliotek” ska vara valt och i högerspalten, som senare framträder, kan du göra avgränsningar av olika slag.

När du hittar det program du vill titta/lyssna på klickar du på titeln och sedan, under ”Mina bibliotek” – BTH, på länken ”Se hela” / ”Hör hela”, som tar dig vidare till URs sida där programmet spelas upp. För att det ska fungera måste du vara inloggad på ditt BTH-konto.

Läs mer om UR Access:

http://www.bth.se/bib/undervisa.nsf/sidor/ur-access

http://www.bth.se/bib/undervisa.nsf/sidor/mer-om-ur-access–dela-lika

SwePub

En ny söktjänst lanserades i slutet av 2009 av Kungliga biblioteket och dess enhet för LIBRIS i samarbete med universitetsbiblioteken i Göteborg, Linköping, Lund och Uppsala. Den heter SwePub och dess syfte ska vara att bli en samlad ingång till svensk vetenskaplig publicering.  SwePub ger möjlighet att söka bland artiklar, konferensbidrag, avhandlingar m.m., i form av fulltext, abstracts eller citeringar.

För tillfället är SwePubs innehåll förlagt till en egen söktjänst men ska så småningom integreras i LIBRIS söktjänst.

Det är endast publicerat material som tas med och samma publikation kan förekomma i olika versioner, t.ex. både som konferensbidrag och tidskriftsartikel. I de fall publikationer skett i samarbete mellan flera lärosäten har de om möjligt slagits samman till en gemensam referens, liksom vid dublettregistrering. En ytterligare företeelse att tänka på är att forskarnas namn kan ha registrerats olika vid olika tillfällen och lärosäte.

SwePub innehåller publikationer av nedanstående kategorier:

• Tidskriftsartikel – artikel i en tidskrift.
• Bok – monografisk publikation bestående av en eller flera fysiska delar, avsedd att utgöra en avslutad helhet.
• Doktorsavhandling – godkänd avhandling för doktorsexamen.
• Forskningsöversikt – review/survey i vetenskapliga tidskrifter.
• Bokkapitel – självständig del av monografisk publikation, ofta samlingsverk. Ett antal fristående verk som utgivits tillsammans eventuellt under redaktionell styrning till ett visst tema.
• Konstnärligt arbete – arbete eller rapport från ett konstnärligt forsknings och/eller utvecklingsprojekt.
• Konferensbidrag – bidrag som publicerats i officiell proceeding eller annan konferensskrift.
• Licentiatavhandling – godkänd avhandling för licentiatexamen.
• Patent – patenthandling
• Proceedings (redaktörskap) – redaktörskap för officiell konferensproceeding eller konferensmeddelande.
• Rapport – publikation som t.ex. ingår i en rapportserie.
• Recension – bokrecension i tidskrift eller dagstidning.
• Samlingsverk (redaktörskap) – publikation där ett antal var för sig fristående verk utgivits tillsammans.

Publikationerna hör till följande typer:

• Refereegranskat – artikel som granskats av oberoende forskare och anses hålla tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att publiceras.
• Övrigt vetenskapligt (övrigt) – annan typ av vetenskaplig publikation, t.ex. rapporter, doktors- och licentiatavhandlingar.
• Populärvetenskaplig – material som förmedlar vetenskaplig information och riktar sig mot allmänheten. Hit även debattinlägg och liknande.

Det går bra att skapa referenser av SwePubs poster i flera olika referensformat, Harvard, RIS, RefWorks, Zotero m. fl. Mer om referensformat finns på LIBRIS hjälpsidor.

Åtkomst till SwePub-datat

Det bibliografiska SwePub-datat är fritt för åtkomst via OAI PMH, SRU och Xsearch

OpenURL Referrer

På OCLC:s sida OpenURL Referrer finns plug-ins (browser extensions) att ladda hem för Firefox och Internet Explorer. Man måste ha tillgång till en länkserver (många universitets- och högskolebibliotek erbjuder länkservrar, t.ex. SFX). Länk till OpenURL Referrer kommer att synas längst ned i vyn för enstaka post (Översikt).

Läs mer och använd SwePub via:

http://swepub.kb.se/?language=se

Källa: http://www.swepub.kb.se/help.jsp

Carolina Moberg

2009-12-21

Sökteknik

När du söker i en databas med ett sökord händer det ofta att du får många träffar. Till och med så många att det blir ohanterligt att gå igenom alla. Du måste då begränsa sökningen med andra sökord, det vill säga söka på flera sökord samtidigt.

Booleska operatorer

Detta gör du med hjälp av så kallade booleska operatorer. Dessa är OCH, ELLER, INTE. Den engelska motsvarigheten är AND, OR, NOT. I nedanstående figur ser du hur dessa fungerar.
Boolesk logik

Användningen av dessa operatorer är avhängigt av hur databasen stödjer och behandlar dem. Någon standardisering råder inte. Man får ta reda på vilka villkor som gäller för just den databas som man söker i för tillfället. Studera alltid hjälpfunktionen om du är osäker på hur databasen behandlar operatorerna. I många databaser är OCH automatiskt inlagt när man söker med flera ord i ett fält.
T ex i vår egen bibliotekskatalog ”Våra böcker”. Om du söker på:

management och ledarskap

eller

management ledarskap

blir sökresultaten desamma. Pröva själv och gör en sökning.

Du måste dock komma ihåg att OCH behandlas mycket olika i olika databaser och sökverktyg. En del använder t ex ett + för att markera OCH. Ta reda på vilka operatorer som gäller för olika databaser.

Frassökningar

I vissa situationer kan det vara praktiskt att göra s.k. frassökningar. Om du söker på titeln Sanning eller konsekvens i katalogen, så får du träff på böcker där antingen sanning eller konsekvens finns med i referensen. Söker du istället på ”Sanning eller konsekvens” med citationstecken får du fram exakt den boktitel som heter just så. Du har då utfört en frassökning. Operatorn ELLER mister sin funktion och behandlas som ett vanligt ord i en titel. I många databaser används citationstecken för att markera frassökningar.

Trunkering och maskering

Ibland kan ett sökord bli väl begränsande genom att det inte tar med olika varianter av ändelser. I den situationen behöver du trunkera ordet genom att förkorta det och avsluta med * om du t ex söker på ordet dikt* får du varianter som dikten, dikter, diktanalys, diktning, diktsamling. Du får dock med en och annan diktator också. Likaså kan du maskera bokstäver för få med varianter eller om du är osäker på stavningen av ett ord eller namn. T ex om du vill ha med varianterna av women kan det se ut så här wom*n. Databasen söker då både på women och woman. I vissa baser används ett ? eller ett $ för maskering. Detta får du kontrollera i databasens hjälpfunktion.

Närhetsoperatorer

I vissa lite mer avancerade databaser finns också möjligheter att söka med s.k. närhetsoperatorer. Dessa kan också se olika ut, men brukar vanligen vara ADJ, NEAR och WITH. Samma sak gäller här att du får kontrollera vilka operatorer som databasen stödjer. Låt oss säga att du söker i den medicinska databasen Medline efter sjukdomen diabetes mellitus och skriver diabetes adj mellitus. Du har då angett att orden diabetes och mellitus ska stå bredvid varandra i skriven ordning. Om du använder near får du referenser med söktermen i samma mening men i vilken ordning som helst. Samma sak gäller för with men utvidgar sökning till samma sökfält t ex en hel sammanfattning.

Kent Pettersson
2009-12-15

Ämnesguide – Elektroteknik

Den här guiden omfattar ämnen inom elektroteknik som representeras av signalbehandling och telekommunikation på BTH. Förutom nedanstående utvalda informationsresurser finns på bibliotekets webbsida en större samling av informationsresurser inom elektroteknik.

Referensdatabaser

Compendex
etablerades redan 1886 som en nödvändig konsekvens av den ingenjörsvetenskapliga forskningens expansion under 1800-talet. Antalet vetenskapliga publikationer hade ökat i en omfattning som gjorde det omöjligt för forskarsamhället att återvinna information om vad som hade publicerats inom det egna vetenskapsområdet. 1970 började informationen att digitaliseras och det är också från 1970 och framåt som vi kan finna referenser. Naturvetenskap och teknik är de vetenskapsområden som Compendex omfattar och totalt innehåller den ca 8 miljoner referenser och växer årligen med 250 000 nya poster. Majoriteten av referenser kommer från artiklar i tidskrifter, samt från vetenskapliga bidrag till forskarkonferenser.

Inspec
är vår andra stora referensdatabas inom naturvetenskap och teknik. De bägge databaserna är möjliga att söka i samtidigt genom ett gemensamt gränssnitt. Databasen etablerades 1898 och har sedan dess blivit den viktigaste referenskällan inom fysik, datavetenskap och elektroteknik. Drygt hälften av posterna faller inom fysikområdet och totalt innehåller Inspec över 8 miljoner poster med en ökningstakt på 400 000 poster per år. Vi kan i den elektroniska databasen få fram referenser från 1969 och framåt. Inspec har också helt nyligen kompletterat basen med 800 000 poster från 1898 till 1969. Dessa kan emellertid inte vi se när vi söker i databasen. Inspec har också kompletterat referenserna med länkar till fulltextdokument. I de fall länkarna leder till elektroniska publikationer, som vi själva prenumererar på, så kan vi få fram fulltextdokumenten direkt. Men en hel del länkar leder till dokument som inte är åtkomliga för oss direkt i elektronisk form.

ISI – Web of science
är en citeringsdatabas eller rättare tre databaser samlad i en. De tre vetenskapliga områden som täcks är teknik och naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora, det vill säga de klassiska vetenskapsområdena. I databasen kan man söka efter vem eller vilka som har citerat en bestämd författare eller dennes artiklar. Härigenom är det möjligt att se vilken påverkan vissa personer har inom ett vetenskapligt område. Kunskap om detta kan vara värdefullt som en indikator på vilka forskningsresultat som har fått mest uppmärksamhet. Det kan också självklart vara intressant att se om egna publicerade artiklar uppmärksammas och blir citerade. Citeringarna i sig ger också viktig kunskap om den forskning som de citerande utför genom att deras artiklar anges som referenser i basen. Allt detta kan bidra till att ge en god överblick av ett forskningsområde. ISI innehåller referenser från 1986 och framåt och har också börjat indexera så kallade Open Access-journals.

MathSciNet
är som namnet antyder en databas med referenser till artiklar och litteratur inom matematik och statistik. Innehållet i databasen är taget ur Mathematical reviews från 1940 och framåt, ur Current index to statistics 1975-, samt ur Current mathematical publications.

Fulltextdatabaser

Elektroniska böcker

Ebrary
innehåller en stor samling av elektroniska böcker inom ett stort antal vetenskapsområden, sammanlagt cirka 15 000 titlar. När du använder biblioteket första gången måste du först ladda ner Ebrary reader för att kunna läsa böckerna. Programmet är gratis och ligger lättåtkomligt. Utskrifter på skrivare är möjligt men begränsade till 5-6 sidor åt gången. Om fler sidor ska skrivas ut får man logga ut och in igen. En snabbguide finns som presenterar funktionerna i Ebrary. Man skulle kunna säga att böckerna i Ebrary är någonting mer än bara vanliga böcker. Den elektroniska formen gör det möjligt att koppla en rad olika funktioner till texten, som t ex personliga biografier, kartor, översättningar av ord och ordförklaringar etc.

Wileys electronic collection
I denna kollektion ingår tre olika fulltextdatabaser med varianter inom elektroteknik. Dessa är Communication technology collection, Electronic and electrical engineering collection och Wireless communication collection. Böckerna ligger i PDF-format och inga särskilda restriktioner gäller för utskrifter mer än de upphovsrättsregler som gäller från och med den 1 juli 2005. Förutom andra sökmöjligheter som CrossRef finns en databas som innehåller förklaringar till akronymer.

Elektroniska tidskrifter

Summon@BTH
 I första hand söker man i det material som BTH har tillgång till, vare sig det är tryckt eller elektroniskt. Vi försöker få in så mycket som möjligt i söktjänsten; böcker, artiklar, radioprogram, lärobjekt och mycket annat. Vill man utvidga sin sökning, kan man välja att även söka i det centrala indexet som innehåller över 500 miljoner poster. Varje post representerar en artikel, en bok, ett tv-program eller något annat material.

IEEE Xplore
kan nog sägas vara den främsta informationskällan inom elektroteknik. IEEE Xplores material är sökbart via Summon@BTH, men orginalkällan erbjuder bättre sökmöjligheter och inställningar, samt ger förstås renare sökresultat genom att andra tjänster exkluderats. BTH har för närvarande två användarlicenser, vilket ibland får till konsekvens att man inte alltid kommer in i databasen. Databasen innehåller alla IEEE tidskrifter, proceedings och standarder från 1988 och framåt samt IEE tidskrifter och proceedings från 1988 och framåt. Tidskrifter publiceras så fort de utkommer i tryckt form. Proceedings utkommer 30-60 dagar efter det att de tryckta utgåvorna har kommit IEEE tillhanda.

Kent Pettersson
2009-12-15

Sök avhandlingar

Mycket av den forskning som publiceras i vetenskapliga tidskrifter skrivs av forskarstuderande som arbetar med sin avhandling. Själva avhandling kan fungera som en god informationskälla till ett specifikt forskningsområde. Dels genom att avhandlingar ofta ger en aktuell beskrivning av problemområdet (state-of-the-art) och dels innehåller omfattande referenslistor till tidigare och relaterade arbe

Frågan är: var kan du finna referenser till avhandlingar?

Om du letar efter avhandlingar från BTH så kan du antingen söka i bibliotekskatalogen eller via bibliotekets webbsida under rubriken Elektronisk publicering – Forskningsdatabas. Under denna länk ligger alla doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser som har producerats på BTH sedan 2001. Oftast ligger de åtkomliga i fulltext, men om någon inte skulle göra det så finns de till utlåning på biblioteket.

Om du vill leta efter avhandlingar på andra bibliotek i Sverige så är databasen LIBRIS lämplig att söka i. Det finns möjlighet att i Libris begränsa din sökning till att bara omfatta avhandlingar. Välj då utökad sökning och under rubriken publikationstyp avhandlingar.
I Libris finner du mestadels avhandlingar gjorda i Sverige, men det förekommer även från andra länder.

Länkar till avhandlingar i fulltext förkommer i Libris, men är ännu så länge inte så vanliga. Ett sätt att finna dem i fulltext (om de finns) är att uppsöka det universitet eller högskola på vilken avhandlingen är utgiven. Klicka på följande länk för att få en adresslista. http://www.luth.se/depts/lib/books/avhandlingar.shtml Här ligger också länkar till andra länders avhandlingsdatabaser.

I den amerikanska ”Digital dissertations” finns avhandlingar i digitalt format. Själva avhandlingarna får man betala för, men du kan få se de 24 första sidorna av avhandlingen i pdf-format.

Kent Pettersson
2009-12-15

Patent

I många länder finns särskilda institutioner till vilka en uppfinnare kan ansöka om att få patent på sin produkt och därmed skydda den gentemot konkurrenter

Patent och Registreringsverket – PRV

Den myndighet som beviljar patent i Sverige är Patent och Registreringsverket (PRV). För att en uppfinning ska vara patenterbar krävs det att den ska vara ny, kunna tillgodogöras industriellt och även uppvisa nyhet och uppfinningshöjd. Avsikten med patent är att det ska skydda uppfinnarens rätt gentemot konkurrenter. Utan patent skulle dessa kunna påbörja produktion och försäljning av en uppfinning för vilken de inte har haft några forsknings- och utvecklingskostnader. Ensamrätten är dock tidsbegränsad till högst 20 år.

Brott mot patentskydd

Den som överträder patentskyddet gör sig skyldig till patentintrång och kan stämmas inför domstol. Det som kan vara problemet för enskilda uppfinnare, som inte har något stort penningstarkt företag bakom sig, är att bevaka patentintrång. I allmänhet krävs också resurser till att beivra intrång. Att bedriva domstolsprocess kan bli mycket kostsamt.

Patenskyddets räckvidd

En ytterligare komplikation är att patent som är uttagna i Sverige också bara gäller här. Om man vill exploatera produkten även utomlands, krävs det att den patenteras också i det land eller länder som avses. Genom att alltfler länder ansluter sig till internationella patentorganisationer, till vilka Sverige också är anslutna, kommer dock patent utfärdade i Sverige att gälla även i dem.

Internationella överenskommelser

Under 1978 trädde två internationella konventioner i kraft, Patent Cooperation Treaty och European Patent Convention. Sverige är ansluten till bägge. Några världspatent finns inte, men genom PCT koncentreras ansökningarna till ett fåtal byråer bl a PRV. Den sökande behöver därmed bara inlämna en ansökan. En PCT-ansökan kan följas upp med en vid Europeiska Patentverket (EPO) som utfärdar patent enligt EPC. Denna ger särskilda fördelar genom att ca 20 europeiska länder är anslutna till fördraget.

Databaser

Det finns möjligheter att söka i både nationella och internationella databaser efter patenterade produkter och PRV har en bra länksamling för detta ändamål. Bl a till Espacenet som erbjuder sökning bland 30 miljoner nationella och internationella patent. Här finns också en länk till USPTO med amerikanska patent sedan 1790.

Kent Pettersson
2009-12-15